Sörmland växer inte bara på egna premisser

Sörmland fortsätter öka i folkmängd. Men ökningstakten stannar av jämfört med 2002. Det är en oroväckande signal. Det är inte som vi tror, att det strömmar ut människor från Stockholms län.
Ett exempel är Nyköping, som inte skulle genererat någon befolkningstillväxt om man enbart förlitat sig på inflyttning från Stockholms län. Kommunen har en åldrande befolkning, vilket illustreras av ett födelseunderskott på 84 personer. Flyttningsnettot från utanför länet är 55 och inom länet plus ett det täcker inte födelseunderskottet. Men tack vare ett inflyttningsnetto från utlandet på 100 personer så kan kommunen ändå redovisa en befolkningsökning. Minskad inflyttning från utlandet skulle skapa problem för många kommuner.
Alla är överens om att tillgång på bostäder är en grundläggande förutsättning för att generera inflyttning. Bristen på lediga bostäder påverkar tydligt inflyttningssiffrorna. Men det är att lura sig själv om man tror att tomma bostäder allena lockar människor, inte minst pendlare, att flytta till en kommun. Inte heller är det så att alla vill bo likadant eller enbart i tätort.
Kampen om inflyttarna sker i tuff konkurrens. Det är en mångfald av ingredienser som skapar en kommuns attraktionskraft funktionalitet och kvalitet i barnomsorg, skola och äldrevård men också god infrastruktur, styrkan i näringslivet, tillgång på arbete/studiemöjligheter och pendlingsförutsättningar.

Befolkningstillväxten i Sörmland är fortfarande starkast i kommuner som ligger nära huvudstadslänet. Här skiljer dock Trosa ut sig. Kommunens ökning är relativt liten, inte minst i jämförelse med grannen Gnesta. 2002 växte Trosa med 157 personer, 2003 med 51. Den socialdemokratiska turbulensen och krisen i det som tidigare var en borgerlig skyltfönsterkommun går alltså inte spårlöst förbi. Vad gäller Gnesta får vi å andra sidan vänta ytterligare ett år innan vi kan avgöra om det blev någon lutfisk-effekt.
Men Sörmland växer inte enbart på egna premisser, visionerna kan inte sluta vid länsgränserna. Länet är beroende av utvecklingen i hela Mälardalen. Bostadssituationen i Stockholmsområdet är en viktig faktor bakom dagens flyttströmmar, men ska länets folkökning säkras i ett längre perspektiv är vi beroende av att hjulen börjar snurra bättre i hela Mälardalen. Annars är risken för växtvärk stor. Människor måste ju inte bara bo, utan också arbeta.