Sörmlands pappornobbar vikta dagar
Sörmlands pappor må vara bättre än rikssnittet på att ta ut pappaledighet. Men det är fortfarande var fjärde pappa i både Gnesta och Oxelösund som inte tar ut de tio första dagarnas ledighet efter barnets födelse.
I samband med barnets födelse viks tio lediga dagar till pappan, pappadagar i folkmun. I Gnesta och Oxelösund är det så mycket som en fjärdedel av papporna som inte ens tar ut de dagarna.
Om inte dagarna tas ut i anslutning till barnets födelse, så försvinner de. Det betyder att 157 barn, eller 1570 dagar, försvann i och med förra årets slut i Sörmland.
Det är jättesvårt att veta varför det är så här. Den känslan som jag har är att föräldrarna i alla fall vet om att de här första dagarna finns. Men varför de inte tar ut dem är svårt att veta. Det finns ingen riktig forskning kring det, säger Barbro Berg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan i Sörmland.
Det finns däremot forskning kring varför inte föräldradagarna är delade under resten av föräldraledigheten. I snitt ligger Sörmlands pappor på en åttondeplats i TCO:s pappaindex för 2003.
Pappaindexet är en årlig sammanvägning av pappornas andel av de uttagna föräldradagarna och andelen män av de föräldralediga. Om mamman och pappan delar lika på uttaget av föräldradagar, skulle indexet hamna på 100.
Försäkringskassan i Sörmland har satt upp som mål att 18 procent av pappaledigheten ska tas ut av män. I framför allt Oxelösund ligger statistiken på en lägre nivå. Där tog papporna bara ut 16,3 procent av ledigheten under förra året.
Oxelösund har haft ett större uttag av dagar tidigare. Jag har hört en teori om det som går ut på att det hängde ihop med hur SSAB lade sina skift. Stora arbetsgivare spelar stor roll vad det gäller pappaledigheten, säger Barbro Berg.
Andra faktorer som spelar in är utbildningsnivån hos föräldrarna. Ju högre utbildad pappa, desto fler föräldradagar tar han ut. Medan mammorna har det omvända förhållandet: ju högre utbildning, desto färre föräldradagar. Ekonomin och arbetsgivarnas inställning spelar också stor roll, menar Barbro Berg.
Frågan är hur tungt ekonomin ska väga när man skaffar barn egentligen. Ibland kan jag tycka att det är lite snett att folk tycker att det är en sådan jätteinvestering att skaffa barn medan man tar banklån för att köpa bilar och hus. Ett annat argument som används är de biologiska orsakerna, eftersom mamman ammar. Men ledigheten går ju att ta ut när barnen är lite större också.
Så jobbar vi med nyheter