Sparre har sett 800 Spotnicks-spelningar

När popgruppen Spotnicks spelade på Gröna Lund sommaren 1962 fick de ett fan för livet. Karl-Gustav Welin från Sparreholm tyckte att det var det bästa han hade hört, och följde efter bandet på en Lambretta över hela Sverige. I dag har han sett över 800 spelningar.
Jag var 19 år när jag såg dem första gången, och jag tyckte att de lät helt annorlunda än andra band. Eftersom jag bodde i Stockholm då gick jag på dansstället Jump in varje vecka där de spelade.
Efter ett tag kände sångaren Bob Lander och killarna i Spotnicks igen Karl-Gustav, eller Sparre som han kallades, och bjöd in honom bakom scenen.
De var hyggliga och bjöd på fika. Vi blev bra kompisar och det är vi fortfarande.
Sommaren 1963 slog Spotnicks igenom på allvar med sin rymdinspirerade ståltrådspop. Deras låt Amapola hamnade etta på svenska försäljningslistan, och sedan åkte bandet på turné i Frankrike och Tyskland. När de kom hem till Sverige igen 1964 hade Karl-Gustav skaffat sin Lambretta, och på den åkte han till nästan varenda spelning.
Men ibland hände det att han skulle jobba under en konsert, till exempel när bandet skulle spela i hans hemort Sparreholm.
Jag kunde helt enkelt inte missa spelningen, så jag sjukanmälde mig och åkte dit.
Men det blev värre när Karl-Gustav hamnade på sjukhus efter en bilkrock samma kväll som Spotnicks skulle spela! Fast inte ens då missade han spelningen, en timme efter att läkarna hade sytt igen ett sår och lagt bandage runt huvudet stod han längst fram i publiken på diskoteket.
Det enda Karl-Gustav saknar är att han inte var med Spotnicks på turnéerna utomlands. Men kompisarna i bandet skrev ofta brev från Tyskland och Japan. I dag brevväxlar Sparre fortfarande med Bo Winberg, och Bob Lander brukar han prata med i telefon.
När jag fyllde femtio år var de med på min fest, och Bob Lander hade specialkomponerat en låt som handlade om mitt farande i Sverige.
Nu är killarna i bandet runt sextio år och håller fortfarande på att spela. Trots att de fortfarande låter som på 60-talet tycker inte Sparre att de är det minsta gubbiga.
Det finns två band i Sverige som faktiskt har blivit bättre med åren. Det är Sven-Ingvars och Spotnicks.
Men Karl-Gustavs fru Ann-Kristin är inte lika förtjust i Spotnicks nostalgikonserter.
Jag får lägga upp det snyggt när de kommer och spelar, men hon fattar på en gång vad det gäller. Jag kan inte missa deras spelningar.