Speedwayproffs blev jazzmusiker
Åby, eller Jojje som vi kallade honom, var oerhört musikalisk och spelade bland annat piano och flygel. Jag var med och spelade i Folkborgsorkestern som han ledde. Vi spelade bland annat på Tjaddens revy och hade konserter i Linköping.
Lennart själv tillbringade sina första år i Norrköping. Det var där han började spela för första gången. När han var nio år gick han med i Norrköpings gossorkester. Först spelade han trumpet, men efter några år övergick han till saxofon.
Att Lennart bytte tillbaka till trumpet har faktiskt att göra med hans andra stora intresse, speedway.
I början av femtiotalet var han med i svenska landslaget och tävlade bland annat i England. Ett par gånger blev också hans lag Vargarna från Norrköping svenska mästare.
Jag gillade farten och spänningen i sporten, men mina föräldrar gillade inte riktigt det jag höll på med.
1952 körde Lennart in i ett staket under en tävling i England och skadade sin arm allvarligt. Under ett år var armen totalförlamad.
Då var det slut med speedwayen för min del. Jag fick också övergå till att spela trumpet som jag kunde spela med en hand.
Efter en tid fick Lennart tillbaka rörligheten i handen. Men känseln var inte lika bra som förut, så Lennart fick börja med en ny sport. Olyckan hade dock inte avskräckt Lennart, så nu började han köra rally.
Men jag fastnade inte för det på samma sätt som för speedwayen. I speedwayen tävlade alla på lika villkor. I rally var det den med tjockast plånbok som vann.
Lennart ägnade sig även åt motorer och bilar på jobbet. Under 50-talet flyttade han till Nyköping och var reservdelschef på Källanders. Här har han stannat sedan dess och även hunnit med att ha ett eget företag.
Nu tillbringar han dagarna som pensionär hemma med sin fru Birgitta. Musikintresset har han fortfarande kvar. En gång i veckan spelar han trumpet i storjazzbandet Oxelösund Big Band.
Jag gillar trumpeten bäst eftersom den har så rena toner. Mest gillar jag att spela jazzballader, som Stand By.
Så jobbar vi med nyheter