SSAB har tagit det första steget mot att bygga en ny kraftledning.
– Vi har skickat in en önskan till Vattenfall om vad vi behöver för effekt. Sedan är det i slutändan Svenska kraftnät som bygger såhär stora ledningar, säger Niclas Westin som är projektledare för ljusbågsugnen som SSAB planerar att ha på plats till 2026.
Men för att smälta skrot i en ljusbågsugn i stället för att utvinna järn från en masugn, krävs det el. Mycket el. SSAB vill helst att en ny kraftledning ligger på 400 kilovolt. Det är jämförbart med det svenska stamnätet som används för elöverföring mellan regionerna i landet, men även för import och export. De ledningar som i dag går som en motorvägsbred gata ut till Oxelösund ligger på 3 X 130 kilovolt, men räcker alltså inte till enligt SSAB.
Det låter som en sådan här ledning tar mycket plats. Skulle den kunna gå där den befintliga går i dag?
– Vi vet inte var den kan gå. Det här är inget som vi bygger. Det är en väldigt lång process att bygga en sådan här. Miljökonsekvensbeskrivningar ska göras, kulturvärden ska vägas in – ända ner till var själva stolparna ska stå, säger Niclas Westin.
– I teorin skulle en sådan här ledning kunna gå under vatten, men det verkar inte finnas någon tillkopplingspunkt som passar. Det här är så krävande för nätet att vi inte kan sammankoppla ledningen nära något annat som drar mycket el, säger Jacob Sandberg som är platschef på SSAB i Oxelösund.
Det bör dock understrykas att det är en mycket lång väg som SSAB börjat vandra. Ett slutgiltigt beslut för att bygga ljusbågsugnen finns inte än. Snarare beskriver de det som att steg för steg måste bockas av på vägen för att nästa steg ska kunna tas.
– Vi har tagit kölappen och betalat första avgiften. Nu har vi fått signalen att Svenska kraftnät ska börja titta på ärendet med kraftledningen efter nyår, säger Jacob Sandberg.
Och även om ljusbågsugnen är tänkt att vara på plats först 2026 menar Niclas Westin att det är bråttom.
– 2026 måste konverteringen vara klar. Det är ont om tid och jäkligt mycket att göra, säger han.
Ambitionen är att minska koldioxidutsläppen. Med en ljusbågsugn försvinner kolhögarna då de inte längre behövs till masugnen – men någonstans måste energin komma ifrån.
Finns det risk att elen kommer från exempelvis tysk kolkraft vid exempelvis köldknäppar?
– Det finns el i Sverige i dag. I dag exporterar Sverige lika mycket som skulle krävas för att ersätta masugnarna. Ljusbågsugnen drar bara en bråkdel av det. Sedan behöver inte en ljusbågsugn köras kontinuerligt. Vi kan vara en aktiv part på elmarknaden, säger Jacob Sandberg.