Stark sångprestation av Bergström
Det är roligt när det väntade möter det överraskande.Att det är högsta kvalitet när Rum för Kultur ordnar jazz i Trosa Kvarn är väntat. Magnus Lindgren var nämligen den återkommande gästen i måndags kväll, och han har aldrig hittills gjort mig besviken.
Men det var ändå på flöjten som stordåden kom. Suveränt utnyttjade han mikrofonen på flöjten, så att väsljud och sång eller stämbandstoner förstärkte klangen och gav en tufft funkig attack i låten av Herbie Hancock. Hubert Lawes kan slänga sig i väggen!
Och så presenterade han sig i en ny repertoar tillsammans med den för mig hittills tyvärr okände sångaren Jocke Bergström. De prövade på Michael Jackson och en del popklassiker men det som verkligen gav något var låtarna ur Mel Tormés repertoar. För här visade Jocke Bergström upp en härligt säker röst, inte lika vacker i timbren eller förförisk som originalet men minsann inte dåligt ändå.
Och så behärskade han låtarna och scenen, och han och Magnus verkade stortrivas att jobba tillsammans. Ja, det var extas på gång med Ray Charles och Halleluja, I just love her so. Bra komp gjorde inte saken sämre (om än det lät för starkt pådraget i början).
Den store underhållaren av dem var Kjell Öhman. På sin höjd smålog han ett par gånger som vore han en snäll farbror bara, men vad läckert det lät om hans komp, som väntat. Hans solon flög fram, och så var det underbart att höra en riktig hammondorgel med alla spjäll öppna och pådrag från Leslie-kabinettet.
Fler evenemang följer i Kvarnen under veckan.
Så jobbar vi med nyheter