Starka färgtemperament
Måleriets vänner får sitt lystmäte denna helg och framöver. På Galleri Sjöhästen i Nyköping ställer Kelvin Sommer ut. På Galleri Fokus i Oxelösund visar Olle Qvennerstedt sin konst.
Några har samband med Jörgen Nash, anarkist på konstnärskollektivet Drakabygget i Skåne. Även det en danskfödd och länge Sverigeboende men helt annorlunda målare. Fast passionen för färger finns hos bägge.
Även om Kelvin bedyrar att han inte vill att konst ska ses som finkultur utan mer odramatiskt, framgår det hur viktig den är för honom. Lika viktig vill han att den ska vara för alla.
Jag vill att konst ska vara lika normalt som att läsa tidningen och lika nödvändigt.
Landskap med hus är hans motiv, har varit det under större delen av hans konstnärsbana. Men knappast det egna lantstället i Flen, en byggnad som hör till kungliga slottet Stenhammar.
Sommer målar ödehus, ett som han fastnat för finns i Hälsingland. Landskapet på Bornholm betyder mycket för honom. Till denna ö med långa linjer och säreget ljus och till den danske målaren Oluf Höst faller det sig naturligt att associera.
Kelvin Sommers hus genomgår förändringar som påverkas lika mycket av himmelsljuset som av hans eget inre. I jämförelse med bilderna i Jacqueline Stares bok om konstnären finns det nu en mycket ljusare ton i hans måleri.
Även när himlen bara är en guldgul strimma får tysta huskroppar ett slags röst. Detta abstraherade landskapsmåleri kräver mer än en snabbtitt.
Det roliga är att upptäcka spänningspunkten i olika färgplan, att finna färgaccenten som får bilden att vibrera. Kelvin arbetar medvetet och med klar förankring i konsthistorien.
Han lyssnar gärna på klassisk musik och jazz när han målar. Musikens känslospråk inspirerar honom. Men ingenting sker av slump, han återvänder flera gånger till en målning tills den känns rätt.
Under många år har Kelvin varit pedagog inom måleri och konsthistoria, bland annat vid folkhögskolan i Eskilstuna. 2001 gav han ut boken Underbara okända målare (Eskilstuna Museer).
Hos dessa sörmlänningar, representerade på Eskilstuna konstmuseum, finns en expressionsim som Kelvin står nära. En förbisedd lokal konstriktning lyfts fram.
Olle Qvennerstedt från Blacksta utanför Gnesta var i många år tecknare, illustratör, innan han började med konst. Han vill inte hamna i kvicksanden som det kan innebära att måla naturalistiskt, säger han.
Jag vill känna glädjen över att inte vara styrd. Men teckningen har gett mig väldigt mycket.
I hans abstrakta måleri, som bygger på färgers rytmiska förhållande till varandra, finns teckningen med som sammanhållande kraft. Flera bilder innehåller figurer som betraktaren fritt kan associera kring.
Ljusa färger som gult dominerar mot grönt, blått,svart. Akryl gillar konstnären, för akrylen torkar snabbt, vilket passar den otålige.
Man kan dynga på tjockt och så är akryl så väldigt laserande.
Det innebär att måla genomskinligt, få fram nya valörer genom att lägga ett tunt färglager ovanpå ett annat. Tavlorna har titlar och en katalog talar om jord, sprickor, ytor, utsnitt ur naturen och om gestalter i rörelse eller vila.
En stor målning, 270 x 140 centimeter, visar just en människa vilande i naturen. Men här, liksom hos Kelvin Sommer, handlar det om att avstå från att intellektualisera. Bara följa med i färgernas musik.
Svartvit grafik visar Olle Qvennerstedt också, nämligen de tryck efter ristning i PVC-plast som Grafiska Sällskapet antog för visning i Grafikens Hus i Mariefred?
Endast tio av sextio grafiker blev utvalda, berättar Olle stolt.
Här premiärhängs grafiken. Tekniken motsvarar att rista i dyrbar kopparplåt. Olle känner sig friare med den billigare och mjukare plasten.
Vindsvepta figurer, kroppar i motljus med långa skuggor och dansande kroppar är motiven. Svärtan är rytmisk och ljuset starkt närvarande.
Utställningen speglar i stort sett Olles senaste årsproduktion. Han kom igång sent men rivstartade och har haft många utställninga. Fortfarande har han massor med bildkraft i sig.
Åsa Lundqvist
Så jobbar vi med nyheter