Den senaste veckan har flera kritiska röster om konstverket hörts på SN:s insändarsidor, där det tyckts till om såväl utformning som prislapp.
Priset för konstnären Tapio Haapalas konstverk landade på totalt 660 000 kronor, enligt Nyköpings kommun.
– Konst ger ofta upphov till kritik från olika håll, så har det alltid varit och kommer antagligen alltid att vara. Vi har också fått väldigt många positiva reaktioner på Teatertorget, folk tycker det är fint och att det blivit en bra mötesplats, säger Carina Wallin (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden som får medhåll av Eva Sjöström (M), nämndens andra vice ordförande.
– De kritiska rösterna hörs ofta mest. Jag har talat med många som verkligen gillar stämplarna och konstnärens tanke bakom dem. Offentlig konst är viktig för en stad, den kommer många till del som annars inte går på utställningar, säger Sjöström.
Båda politikerna håller med kommunens konst- och utställningsansvariga, Eva Josephson, som menar att priset för konstverket är skäligt.
– Det är inget dyrt konstverk med tanke på dimensionerna. Kommunen har dessutom få egna skulpturer i sin ägo, de flesta är gåvor som skänkts genom åren, säger Josephson som gick igenom ett 50-tal konstverk innan beslutet att gå vidare med Tapio Haapalas förslag fattades.
– Uppdraget från politikerna var att det skulle vara någonting nytt och konstnären skapade ett verk med spännande teknik och ett budskap, om att vara vi tillsammans, som kändes genomtänkt för platsen, säger hon.
Konstverket är det första som köpts in sedan kommunen antog en ny konstpolicy 2016. Den innebär att kommunstyrelsen årligen öronmärker en miljon kronor till konstnärlig utsmyckning. Pengarna får användas till både nya och befintliga byggnader och även till allmänna platser som gator och torg i kommunen.
– Tidigare hamnade mycket av konstinvesteringarna inomhus, i nybyggda skolor och äldreboenden. Det gjorde konsten svåråtkomlig för fler än de som vistades där. Framtida investeringar kommer synas för betydligt fler och även på fler platser i kommunen än centrala Nyköping, säger Carina Wallin.
Att offentlig konst ofta rör om i de samhälleliga åsiktsgrytorna är vanligt.
– Det är samma sak med ny konst som med nya hus i en stad. Först är de nya och lite obekanta, med tiden blir de en del av historien i staden. Skulle konstverket flyttas om 20 år kan ilskan över det bli densamma som den som de som är missnöjda med det känner i dag. De som växer upp med stämplarna kommer sannolikt vilja ha dem kvar, säger Lena From, konstprojektchef på Statens konstråd.
Som exempel nämner hon när Norrköpings kommun köpte in Arne Jones skulptur "Spiral åtbörd" på 1960-talet.
– Debatten var enorm och folk var upprörda! Idag är skulpturen ett signum för staden och finns till och med som logotyp för ett stort företag i staden. Även om inte alla ändrar uppfattning, brukar tiden ofta göra att de offentliga konstverken accepteras och till och med blir omtyckta även av de som var emot dem från början, säger hon.
Efter att Statens konstråd tillsammans med SN synat bilder på "Tillsammans" och tagit del av prislappen slår Lena From fast att kommunen gjort en bra affär.
– Tittar man på materialval, efterbehandling, monteringskostnader och att konstnären naturligtvis ska ha rimligt betalt för sitt arbete så är det ett väldigt bra pris, skulpturer i den här storleken kostar ofta betydligt mer än vad Nyköping har fått betala, säger hon och tillägger:
– Dessutom har det ju redan skapat en ny situation på platsen, ett engagemang och nyfikenhet bland folk. Det är ju precis det man vill att den offentliga konsten ska göra, säger hon.