Den som säger att det var bättre förr kan nästan alltid motbevisas. Som när det handlar om att vårt en gång så stolta föreningsliv skulle vara på utdöende. Folkrörelsesveriges uppgång och fall följde folkhemmets dito; vad gör dagens unga i stället för att engagera sig? Trycker på sin höjd halvhjärtat på gilla-knappen på Facebook, inte minst för den egna imagens skull, enligt pessimistiska nostalgiker.
En protest är på sin plats. Om vi pratar internet och folkrörelser så finns i dag historiskt bra möjligheter för snilleblixtar att göra något gott för mänskligheten. Crowdfunding blir ett allt vanligare sätt för välgörare, uppfinnare och entreprenörer att växa. Ett typiskt exempel är när filantropen Alf Rehn skänkte 50 000 kronor till ett företag som gör kläder åt för tidigt födda barn. – Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnet och föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jag stödja något sådant blir jag bara glad, säger han till TT. Andra vanliga projekt som finansieras med crowdfunding är mikrokrediter till småföretagare i utvecklingsländer och gröna hållbara näringar i olika delar av världen.
Ikonen för att bidra med en slant finns på var och varannan hemsida. Var med och låt oss hjälpa fler att få ett bättre liv, eller nåt i den stilen står det. Fritt fram att snabbt skänka 50 eller 500 000 kronor.
Inget fel på Folkrörelsesverige, men tiden har sprungit ifrån det folkhem där storskaliga samarit-organmisationer fann sin livskraft. Samma sak syns i hela västvärlden. Att vi isolerar oss eller rör oss i mindre bakantskaper beskrevs redan för 13 år sedan av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam i boken Den ensamme bowlaren.
Crowdfunding ger utrymme för de nischade och kanske till synes konstiga och obskyra idéerna att växa i rekordfart. Idéer som varken politiker eller väletablerade organisationer vågar satsa på men som till slut för mänskligheten framåt.