Miljardfusk, misstänkt människohandel och gigantisk spridning är de senaste beskrivningarna av fusket med assistansersättningar. Uppemot 1,5 miljarder beräknas ha myglats bort i år av personer som felaktigt uppgett att de tar hand om människor som behöver extra stöd i vardagen, rapporterade DN i går (16/10). "Inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott att vi skulle se denna sörja" säger Försäkringskassans kontrollansvarige om den granskning som nu pågår.
De skrämmande talen antas bero på att det har blivit lättare att röra sig över landsgränserna i kombination med mediernas avslöjanden som fått kassan att agera. De juridiska förutsättningarna kom på plats 2007 då lagen om bidragsfusk gjorde det möjligt att fängsla fuskare. Men på grund av den förbluffande omfattningen har endast ett fåtal fall hunnit leda till fällande domar.
Genom "robusta och kvalitativa utredningar" siktar Försäkringskassan på att fler ska straffas snabbare. 7 procent av assistansersättningarna uppskattas i dag försvinna till bedragare enligt DN. De pengarna kunde användas bättre genom att systematisera kontrollerna och informera om vem som har rätt till bidrag. Även slarv ramlar in i statistiken.
Under tiden som Försäkringskassan förhoppningsvis bättrar sig måste vi undvika den snedvridna debatt som har härjat när assistansfusket skapat rubriker de senaste åren. Att en flicka tvingades spela sjuk och att en påstått rörelsehindrad pojke visade sig kunna dansa på lina i kanindräkt gjorde att spottloskorna ven även mot dem som hade rätt till bidrag.
Assistansersättning är till för dem som av olika anledningar behöver extra hjälp för att klara av vardagen. De allra flesta som söker och får bidrag gör så på goda grunder. Fuskarnas skugga får aldrig falla över dem som det sociala skyddsnätet ska användas av.