Stopptecken i tiden på Sjöhästen
Ewa Jönsson Hötrnagl ser sina bilder som meditationsobjekt. Med sand i färgen skapar hon grova ytor som läggs på i lager på lager. Målet är att tidens gång ska synas i de färdiga målningarna.
Det säger Ewa Jönsson Hötrnagl som just nu ställer ut sina bilder på Galleri Sjöhästen i Nyköping.
Hon beskriver dem själv som abstrakta och minimalistiska. Även om inspirationen nästan alltid kommer från naturen finns här inga igenkännbara objekt. Bara färg som lagts på i lager på lager. Ofta med sand iblandad i färgen för den tredimensionella effektens skull.
Jag vill att varje lager ska synas. På det viset får man fram tiden och förgängligheten i målningarna.
Ewa Jönsson Hötrnagl kallar de färdiga bilderna rapporter. För det är just som meditativa tidsdokument hon vill se målningarna
Tidigare målade jag porträtt och landskap. Men när jag fick min dotter för tolv år sedan lossnade mitt måleri och jag hittade mitt eget bildspråk.
På Sjöhästen ställer Ewa Jönsson Hötrnagl ut tillsammans med keramikern Annagreta Johansson. Hennes
människor i stengods är uttrycksfulla små figurer med tydligt kroppsspråk.
Tidigare arbetade jag som porträttfotograf och då är man mycket upptagen av folks rörelsemönster. Om man lutar huvudet en millimeter åt ena eller andra hållet kan vara avgörande i ett fotografi.
Somliga av Annagreta Johanssons stengodsfigurer tittar skeptiskt på betraktaren. Andra lutar sig lyssnande framåt.
Jag studerar aldrig människor i verkliga livet. Det är människor på fotografier som inspirerar mig. Det har blivit en dålig vana att titta på bröllopsfotografierna i tidningen och se vad de utstrålar.
Mitt intresse för kroppsspråk är nästan som en gammal yrkesskada.
Så jobbar vi med nyheter