Stor dröm i litet format

Trosabon Niklas Berge hade en dröm som liten. Han ville bli flygare. Varje gång han såg ett flygplan sprang han ut och krökte nacken för att se planen ovan molnen. I Gymnasieåldern sökte han in till en flygutbildning.

Övrigt2009-10-09 05:00
<p>– Men jag var för lång, de sa att det inte var någon idé. Jag fick bli ingenjör i stället, säger Niklas Berge, småler och berättar att han är forskar inom energi och miljö. <br /> Men han har inte kunnat släppa tanken på flygplan. Därför ägnar han sig åt modellflygplan. Niklas garage och verkstad är belamrade med prylar och här målar han, konstruerar och fogar samman modellflygplanen. <br /> – Det är lite filosofiskt när man står i verkstaden och putsar sina bitar och sedan står ensam på flygfältet en härlig sommarkväll. Man hör fåglar i fjärran, det är sinnesfrid. <br /> Bäst gillar Niklas att bygga verklighetstrogna flygplan, att få dem att se så riktiga ut som möjligt. Han visar en flygplansmodell av en Spitfire, som användes under andra världskriget. <br /> – Det gäller att få dem att se använda ut, här ska det se ut som om planet blivit nött och nedsmutsat av avgasen från motorerna, säger Niklas och smeker med pekfingret över flygplanets ena sida som på sina ställen är ljusare för att gestalta slitningar. <br /> När Niklas flyger planen försöker han återskapa sättet planen flög på, han övar på att göra snygga rundor, med kontrollerade loopar. Niklas är även kassör i Trosa modellflygplansklubb och många i klubben tävlar med sina flygplan. Men inte Niklas. <br /> – Det är inte därför jag håller på, jag gör det som en avkoppling. Jag gillar att jobba med händerna, det är en kontrast till mitt arbete. <br /> Därför blir det oftast mer tid i verkstaden än ute på flygfältet. <br /> Inne i garaget står även ett annat projekt. En grön MGA-bil från 60-talet. <br /> – Jag är löjligt fascinerad av motorer. Den här bilen har hängt med sedan jag muckade från lumpen, jag kan inte göra mig av med prylar, säger Niklas och tittar kärleksfullt på sin gamla kärra, som i nuläget fungerar som hylla för modellplanen. <br /> År 1976 var sista gången Niklas körde bilen och han har knappt rört den sedan dess. <br /> – Jag vet att om jag börjar kan jag inte sluta förrän den är klar. Jag har svårt att släppa saker. <br /> Bilen får vänta tills nästa år, då Niklas når pensionsåldern och går ned i arbetstid. Han har fler projekt han ska ta i tu med då. Han hoppas kunna återuppta sin tidigare syssla, som ledare på Friskis & Svettis, där han nu är en aktiv medlem. Och den gamla pojkdrömmen ska också bli verklighet när arbetstiden minskar. <br /> – Jag ska lära mig flyga, ta flyglektioner på Troslanda. Det ska bli härligt.</p>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om