Tidningen rapporterade i går om landstinget Sörmlands tidigare planer på att skapa ett organiserat stöd med fokus på krigstraumatiserade barn och ungdomar.
Tanken väcktes med en moderat fullmäktigemotion 2013. Många i den dåvarande politiska landstingsledningen gillade förslaget, inte minst eftersom både barn- och vuxenpsykiatrin stod utan möjlighet att ge tillräcklig traumabehandling.
Planerna rann dock ut i sanden, trots att flyktingströmmen och vårdbehovet ökade under tiden som förslaget utreddes. Det hade flera orsaker.
En var att den nödvändiga kompetensen för vård av svårt traumatiserade personer saknades och inte bedömdes kunna rekryteras. Patientunderlaget för sådan behandling ansågs vara för litet. Därtill bedömdes verksamheten vara svår att organisera eftersom flyktingar i mindre utsträckning än infödda är benägna att söka vård för psykisk ohälsa.
Medan förslaget utreddes följde landstinget en förstudie som SKL, Sveriges kommuner och landsting, drev tillsammans med landstinget Värmland. Förstudien identifierade flera förutsättningar för att kunna möta det ökande behovet av traumavård. En sådan var att höja kunskaperna hos personalen som möter de utsatta personerna.
Detta, som också var ett skäl till att landstinget aldrig gick vidare med ett eget kris- och traumacenter, resulterar nu i en stor kunskapslyftssatsning. Med början i Katrineholm i april genomför landstinget Sörmland en kris- och traumautbildning som sedan ges även i Eskilstuna och Nyköping. I höst följs den upp med fördjupande utbildningar för primär- och specialistvården.
Den första etappen av kunskapslyftet vänder sig både till personal inom landstinget och kommunerna, och riktar sig därmed också till anställda i skola, äldreomsorg, socialtjänst och räddningstjänst. Utbildningen finansieras med medel till psykisk ohälsa som tagits fram i överenskommelse mellan SKL och Socialstyrelsen.
Utbildarna som anlitas kommer alla från Stockholm; från Kris- och traumacenter, Rädda barnen och Transkulturellt centrum.