Lyssnarskarorna vällde in på Stiga arena när det var dags för nytillträdda kultur- och demokratiministerns anförande på torsdagseftermiddagen. Intresset för att få höra Amanda Linds syn på saken gick inte att ta miste på bland kulturkonventets deltagare.
I tre punkter lyfte hon fram det hon ser som mest angeläget:
Att kulturen står fri.
Att tillgången är likvärdig för alla och över hela landet.
Att kulturskapare och konstnärer får rimliga villkor.
Efter framträdandet fick tidningen tillfälle att ställa ett antal frågor direkt till kulturministern. Hennes företrädare Alice Bah Kunke såg allvarligt på det hot mot demokratin som utarmningen av lokaljournalistiken innebär.
Hur kommer du att försöka stävja krisen i tidningsbranschen?
– Förra mandatperioden fick min företrädare en ny mediepolitik på plats där det ingår utökat stöd till medier i hela landet. Nu har vi kommit överens om tillsammans med centern och liberalerna att stärka det stödet ytterligare. Det betyder att det blir mer pengar i systemet, men jag kommer att följa om det är tillräckligt eller inte. Den andra delen är den sänkta digitalmomsen som jag vet många lyfter fram som en avgörande fråga, inte bara för dagspressen. Målsättningen är att momsen sänks från 25 till 6 procent och att detta träder i kraft i sommar.
– Att vissa orter redan nu saknar bevakning är ytterst allvarligt, lokal journalistik är en grundbult i ett demokratiskt samhälle.
Staten stöttar public service med 8,5 miljarder medan presstödet uppgår till cirka 600 miljoner. Är det en rimlig fördelning?
– Det kan jag inte kommentera. Public service har sitt stöd och sitt uppdrag men därutöver behöver vi säkerställa att det finns ett tillräckligt medie- och presstöd för att säkra en fri och granskande journalistik i hela landet.
Är det rätt att lägga skattepengar på Melodifestivalen, borde inte public service använda pengarna till lokaljournalistik i stället, i demokratins namn?
– Public service har ett brett uppdrag och omformuleringen av det är inget som är på agendan nu.
Alltfler journalister utsätts för hat och hot. Vad kan göras för att få bukt med det?
– Det kan inte nog upprepas att det är helt oacceptabelt och att det tyvärr ligger i linje med det som vi ser att även fria konstnärer och förtroendevalda utsätts för. Det pågår ett arbete med att se över lagstiftningen och rättsskipningen, men sedan handlar det också om ett förebyggande arbete. Ytterst handlar det om att jobba långsiktigt med vilken ton vi använder mot varandra, vad som accepteras i offentliga sammanhang. Vi har yttrandefrihet men man ska hålla sig inom lagens rågångar och vi måste bli sabbare på att reagera när saker går över gränsen. Jag tror att samhället behöver stå upp rakt och tydligt mot den här typen av oacceptabla hot- och hatkampanjer.
Förra året fick kulturrådets fördelning av litteraturstöd kritik för att ha prioriterat politiska mål som jämställdhet, mångfald och hbtq-frågor. Kritiska förlagsröster menade att det i förlängningen kunde innebära att med andra politiska krafter vid makten kunde litteraturstöd endast tänkas gå till böcker med helt motsatt inriktning.
– Vi ska ha en armlängds avstånd. Det är en grundbult i den svenska kulturpolitiken. Vad just den specifika kritiken anbelangar så har jag fått uppfattningen att det fanns en helt annan bild och att det faktiskt var den konstnärliga och litterära kvaliteten och inget annat som var styrande. Sedan finns det vissa kulturpolitiska mål som riksdagen ställt fast, men de ska inte lägga sig i enskilda verk eller styra vilken slags konst som premieras.
Amanda LInd har anklagats för kulturell appropiering på grund av sin frisyr.
Vad tycker du om begreppet kulturell appropriering?
– Det är ett begrepp som diskuteras. Jag har förståelse för det för det har förekommit och förekommer absoluta övergrepp där man på ett icke respektfullt sätt framhäver andra kulturers symboler eller attribut på ett sätt så att många tar illa vid sig.
Har identitetspolitiken slagit över?
– Jag tänker att jag inte vill recensera den diskussionen. Precis som alla andra diskussioner inom kulturpolitiken och i samhället i stort så måste den få föras fritt.