Ingeborg Nordh växte upp snabbt och flyttade hemifrån som 16-åring. Sedan dess har hon bott fem år i Tyskland och Georgien, jobbat inom vården och fått två barn.
‒Jag tror definitivt att det är en fördel att börja plugga senare i livet. Man får en förståelse och kan relatera till andra på ett helt annat sätt.
Hon studerar till socionom på Mälardalens högskola i Eskilstuna och när det var dags för praktik sökte hon sig till Gnesta kommun, som nyligen öppnade dörren för just socionompraktikanter.
I Arbetsförmedlingens prognos för bristyrken 2018 trängs socialsekreterare med andra jobb som utgör stora delar av den kommunala sektorn: lärare, förskollärare och undersköterskor.
‒Jag pluggade upp mina gymnasiebetyg när jag var 33 och sedan kom jag in på både juridik och socionomprogram. Det här passade bra för mig, det är brett och leder till jobb.
Viljan att göra skillnad och hjälpa utsatta personer finns också med i beräkningarna.
‒Ja, visst är det så att många har en empatisk personlighet, säger Ingeborg Nordh.
Kommunerna slåss med näbbar och klor om nyexaminerade talanger i nämnda bristyrken. Löner väger givetvis tungt i konkurrensen, men både chefer och politiker nämner ofta att den egna kommunen måste vara en "attraktiv arbetsgivare" för att klara kompetensförsörjningen.
Vilka bitar kommer väga tyngst när du söker jobb efter utbildningen?
‒Friskvård är bra. Flexibla arbetstider är också viktigt, i Gnesta får man till exempel gå tidigare på fredagar om man jobbar längre en annan dag. Självklart är det viktigt att man trivs med arbetskamraterna också.
[fakta nr="1"]
På sina håll har kommuner gjort tester med sex timmars arbetsdag, ofta med attraktivitet gentemot arbetssökande som ett tungt argument. Vänsterpartiet i Gnesta har motionerat om ett sex timmars-försök för just socialtjänstpersonal, men förslaget nobbades efter en debatt i kommunfullmäktige i juni förra året.
Ingeborg Nordh tycker dock att kortare arbetsdagar är en bra idé.
‒Det är nog bra, men samtidigt måste man hinna göra jobbet också.