– Ibland etablerar sig skarven på nya öar och då ger det intryck av att den ökar, men ökningen har planat ut. De inventeringar som gjorts visar att stammen har legat ganska konstant de senaste åren, efter att den har ökat under 80- och 90-talen, säger Johan Varenius som är funktionschef vilt och fiske på Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Han arbetar bland annat med tillstånden för skyddsjakt och berättar att det inte har kommit in någon ansökan om skyddsjakt på skarv i Oxelösunds skärgård på sistone. Däremot har en ansökan kommit in när det gäller skyddsjakt på skarv i Trosa, men den har avslagits – och överklagats. Just nu ligger ärendet hos förvaltningsrätten.
– Skarvarna är fridlysta och det finns ingen allmän jakttid på dem. Det går endast att bevilja skyddsjakt om det finns särskilda skäl. När vi beviljar det är det nästan alltid kopplat till yrkesfiske med fasta redskap, när skarven har orsakat skada på fångad fisk. Då blir skyddsjakten beviljad just i anslutning till det fasta redskapet. Det är ganska strikta regler, vi kan inte ge ett generellt skyddsjaktstillstånd, säger Varenius.
I den Naturvårdsverkets förvaltningsplan för skarv står det att fiskpopulationerna har påverkats vid vissa fall.
”Under vissa förhållanden som till exempel i insjöar, vid å-mynningar och vid vattenbruk har påverkan kunnat visas vetenskapligt, men däremot har inte någon beständig påverkan kunnat visas i mer öppna vattenmassor så som i Östersjöns skärgårdar. Här krävs mer kunskapsunderlag”, står det i förvaltningsplanen.