Svårt att handla rättvist i Gnesta
Rättvisemärket på livsmedel visar att intäkter för varan når de som förtjänar det. I Gnesta är det svårt att handla rättvist. Bara en affär säljer varorna och få kunder vet vad märket betyder.
Ett rött märke stort som en svensk enkrona visar vägen. Det kallas rättvisemärket och sitter stämplat på en del varor som kaffe, kakao, te och bananer. Av tre livsmedelsaffärer i Gnesta var Konsum den enda som hade rättvisemärkta varor i sortimentet. En stor anledning är ett bristande intresse från kunderna.
Det är ingen som har frågat efter rättvisemärkta produkter. Om kunderna vill ha dem skulle självklart butikerna erbjuda dem. Vi har haft en drive med ett rättvisemärkt kaffe. Det var ingen som köpte, bästföre datumet gick ut efter ett år, säger Jeanette Andersson, butikschef vid ICA i Gnesta.
Problemet är att väldigt få vet vad rättvisemärket betyder eller ens att det existerar. Trots att det har funnits i Sverige sedan 1996.
De rättvisemärkta varorna är lite dyrare. Något som inte lockar den som inte vet vad de betalar för. Organisationen, Rättvisemärkt sköter hanteringen i Sverige. De ägs av flera andra svenska ideella organisationer. Frågan är varför så få känner till vad det lilla märket betyder? Anna Eklund, informationsansvarig vid Rättvisemärkt vet.
Ungefär 20 procent av svenskarna känner till oss. Vi har inte resurser att marknadsföra mer. Konsumentverket hjälper till med ekonomiskt stöd till reklam och vi har en hemsida på nätet. Annars är det svårt att nå ut med information.
Varför ska man handla rättvisemärkt?
Mer pengar går till de fattiga bönderna som odlar produkterna. De ges möjligheter att utan mellanhänder gå samman i kooperativ. Då kan de föra varorna direkt till hamn för frakt till importören, säger Anna Eklund.
Så jobbar vi med nyheter