Svensk idrott behöveren kvinna som tar täten

På elitnivå är det idag tämligen gott om framgångsrika svenska idrottskvinnor. Anja Pärson, Annika Sörenstam och Carolina Klüft blir genom sina framgångar och prestationer även frontfigurer för en folkrörelse med sin grund i det ideella engagemanget. Med dessa stora toppnamn skulle det kunna tros att svensk idrott var strålande ur jämställdhetssynpunkt. Men icke, Riksidrottsförbundets egen rapport konstaterar att man har långt kvar till att nå sina jämställdhetsmål.

Svensk idrott har aldrig tidigare företrätts av en kvinna, på ordförandeposten har det konsekvent suttit män. Den sviten har inget egenvärde. Valberedningen förordar Karin Mattson som ny ordförande för Riksidrottsförbundet. Med en bakgrund i ridsporten och en längre tid i förbundets styrelse anses förankringen också vara god. Men det finns många aspekter på maktförhållandena inom idrottens samarbetsorgan stora mot små sporter, mansdominerade mot kvinnodominerade och så vidare. Varje ordförandekandidat möter kritik ur någon synvinkel. För Mattsons del gäller det att hon skulle gynna de stora förbunden på de smås bekostnad. Och eftersom hon i sammanhanget närmast är en junior, 33 år, kommer också kritiken att handla om bristande erfarenhet. Allt detta går att motbevisa i handling.

Med Karin Mattson som Riksidrottsförbundets ordförande skulle trycket på att nå jämställdhetsmålen öka. Förväntningarna skulle finnas där närmast automatiskt och det tål att tas vara på. Vi vet att idrotten kan göra skillnad på många olika sätt. Jämställdheten är ett av de områden där en övergripande organisation som Riksidrottsförbundet kraftigt ska kunna påverka hur medlemsorganisationerna organiserar sin verksamhet. På årsmötet kommer förbundet även att anta en ny jämställdhetsplan. Ett mål är att kvinnor och män ska ha lika stort inflytande i beslutande organ. Framsteg inom idrottsrörelsen på jämställdhetsområdet skulle alltså kunna få goda återverkningar på det omkringliggande samhället.

Kvinnor utgör 27 procent av ledamöterna i specialförbundens styrelser, enligt Riksidrottsförbundets statistik. I tre idrotter består de högsta styrelserna uteslutande av män. Det är 54 år sedan den första kvinnan tog plats i svensk idrotts högsta styrelse. Nu är det ett gyllene läge rycka fram och ta täten.