Sveriges röst kan göra siffrorna svarta igen

Vid morgondagens EU-toppmöte i Bryssel träffas unionens stats- och regeringschefer i Europeiska rådet. Rådets uppgift är att dra upp de generella riktlinjerna för det europeiska samarbetet. Förspelet startade i går då EU:s finansministrar bestämde vilka synpunkter de kommer att leverera till rådet.
Det mest etablerade förslaget för att lösa krisen har lagts fram av Tyskland och Frankrike, unionens mest inflytelserika länder. Det går ut på att en transaktionsskatt ska införas i finanssektorn.
Statsminister Fredrik Reinfeldt klargjorde i veckan att han inte kommer stödja förslaget. I stället gör han tummen upp för en nederländsk idé. Enligt den ska en ny kommissionär inrättas för att övervaka medlemsländernas budgetar. Kommissionären ska kunna straffa de länder som spräcker stabilitets- och tillväxtpakten. Den innebär att EU-ländernas statsskuld inte får överstiga 60 procent av BNP och att budgetunderskottet inte får vara över tre procent av BNP.
Att inrätta en ny kommissionär är en bra drag. Det är i enlighet med Lissabonfördraget som säger att kommissionen ska ha verktyg för att stabilisera ekonomin.
Förslaget kräver inte heller några ändringar i Lissabonfördraget. Tack vare det kan åtgärder vidtas snabbare. För den som ogillar europeisk överstatlighet är det önskvärt att en fördragsändring undviks eftersom det i detta fall skulle leda till mer EU-centralism.
Det tysk-franska förslaget skulle leda till mer överstatlighet. Det skulle kräva nya lagar och tidskrävande förändringar av Lissabonfördraget.
Förutom en ny kommissionär kommer Sverige lobba för att internationella stabilitetsfonder ska införas och att kapitaltäckningskraven för banker ska höjas.
Det är ofrånkomligt att krisen i Grekland påverkar Sverige. Bland andra Tyskland är en stor långivare till Grekland och tyska banker sitter på mycket grekiska statspapper. Försvagas den finansiella stabiliteten i Sveriges kanske viktigaste exportland, slår det mot svenska företag. Därför är det viktigt att Sverige är med när villkoren för eurozonens medlemsländer bestäms.
Charlotte Boström