Sydkorea och Turkiet är värda en bronsmatch

Det är inget snack om att Sydkorea och Turket är värda att spela om bronset. Båda gick till semfinal i den största turneringen, båda spelade bländande fotboll med hjärtan stora som badbollar. Det höll inte hela vägen men de var i semifinal, end of discussion.
Det slår mig att Sven-Göran Eriksson nu har straffspark i höstens EM-kval. England hamnade i samma grupp som Turkiet och det var en rysare på förhand men ett lilleputtland i fotbollssammanhang som Turkiet är dödligt sårbart efter en framgång som denna. Jag behöver knappast påminna om den dödskuggans nattsvarta dal de svenska spelarna yrade omkring åren efter bronset i VM 1994.
Men det är klart, så länge Turkiets målvakt heter Rüstü Recber kan allting hända.
Det blir en stor final på söndag och det skulle förvåna mycket om inte Brasilien vinner. Tyskland har ett fantastiskt kollektiv och spelar efter sina resurser men den mästerlige Michael Ballack är avstängd och målkungen Miroslav Klose verkar ha tappat stinget. Tysklands chans ligger i 0_0 eller möjligen 1_1 och förlängning och straffar.
Jag är typen som kan predika det brasilianska fotbollsevangeliet tills stjärnorna trillar ner. Ända till det går upp för mig att det kan alla andra också. Det är inte en jäkel i Sverige som håller på Tyskland mer än Peter Antoine. Jag förstår inte mekanismen som i såna lägen tvingar mig att byta lag, jag är inte ens säker på att jag vill förstå den. Vet bara att det var samma absurda mekanism som en gång i tiden tvingade mig att måla cykeln grön och vit och i nästa veva beställa vimplar från IK Brages kansli.
Men den här gången byter jag inte, den här gången följer jag med strömmen. Det kan faktiskt bero på just Peter Antoine. Hur som helst innehåller det brasilianska laget så mycket av fotbollens goda ting att man bara måste vika sig. Jag har ett spetsargument för den som ändå behöver övertygas: i en match i VM, minns jag rätt var det andra halvlek mot England, anföll Brasilien med bara Cafu och Carlos. Det är omåttligt coolt att ha båda ytterbackarna som de enda anfallarna. Kan ni se Olof Mellberg och Teddy Lucic i samma situation?
Fick mail från en som heter Robban. Han har räknat och vridit och vänt. Framförallt har han järnkoll på antalet gula och röda kort i Japan och Korea och antalet dömda hörnor och antalet mål i respektive land. Han har kommit fram till följande slutanalys när det gäller matcher i Japan kontra Korea: "det har hettat till i Sydkorea när det gäller korten vilket har gjort att effektiviteten i målgörandet har minskat i förhållande till lagda hörnor". Råkar veta att denne Robban är rätt normal, så det är inte det men... eh... det är nog bra för vissas mentala hälsa att VM är finito på söndag.