Tankerörelsen i allt

Rörelsen, gesten, kretsen, kontrahenter och det organiska. Britt-Ingrid Persson, BIP, har många områden i livet som ger henne inspiration och som föder idéer. Skulpturerna är som en tankeström genom åren.

Övrigt2005-03-04 23:29
BIP vandrar runt i konsthallen på Pelles lusthus i Nyköping. Hon har varit verksam skulptör och konstnär i över fyrtio år, men det här är inte en retrospektiv utställning, även om många av de gamla kända skulpturerna finns med. De flesta har en hel liten egen historia kring sig.
Den där är lite äldre, den är från 1976 ur en grupp som var ett experiment kring samtalet. Det är kommentarer emellan aktivitet och passivitet. Det här är passiviteten och maktutövande genom slutenhet, berättar BIP och visar den gröna skulpturen som har kommit att kallas Muskelhjärna.
Vi gjorde ett barnprogram om ljud till skulpturer och den här fick ljudet av en upptaget-ton i telefonen.

De flesta av BIP:s skulpturer är i betong eller brons, men hon har också experimenterat lite med järn. Det pågår ständiga experiment inom det skulpturala för BIP. Men skulpturen håller hon fast vid, med små utflykter i teckningar och skisser.
Först testar hon sina idéer
i ett mindre format, för att sedan göra dem i full storlek. BIP beskriver sig själv som materialkonservativ, oftast handlar experimenten med olika material om att lösa ett visuellt problem.
Jag tror rent allmänt att bilden är något som jag behöver för att göra existentiella modeller, för att förklara något för mig själv. Ofta är fingret klokare än huvudet.
Förr gjorde BIP ofta grupper av skulpturer runt samma tema, men nu har hon frångått det mer och mer. Hon ser det som en utveckling och utmaning att klara av att vara komplex i en enda form.
Man gör sina försök och får ihop askan runt tankesprången, man samlar flagor med förhoppningen om att det ska kunna resultera i en ny grej.
BIP fascineras av de små rörelserna som alla gör, som en huvudvridning mitt i promenaden eller att kontrollera sin kontur genom att rätta till frisyren.

Jag brukar tänka mig att det här inte bara finns i den organiska världen, utan även i begreppsvärlden eller i språket. Något kan vara omodernt, men så går det en tid och då blir det plötsligt värdefullt.
BIP tycker att det är väldigt trevligt att ställa ut i Nyköping, hon ställde ut här redan 1971 och 1980. Över huvud taget tycker hon om att möta människor, gärna för att föra ett samtal om hennes skulpturer.
Jag hoppas att de kan vara en upptakt till ett inre samtal, ett nytt referensmaterial. Att prata med besökare kan förskjuta tankemönstren, det är roligt att ställa ut ur den aspekten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om