Tätortsnära landsbygd reklam för Sörmland

Alarmerande utarmning, det är Glesbygdsverkets ord om vad som pågår i landets skogslän. De regionala klyftorna vidgas och resultatet är alarmerande, framförallt i norr. Bilden av skogslänens förutsättningar är mörk och dyster. Förr har det sagts att flickorna flyttar medan pojkarna blir kvar. Så är det inte längre. Nu flyttar även pojkarna.
Som jämförelse visar flera landsbygdsområden i södra Sverige på positiva siffror, områden nära en större tätort. Där utgör landsbygdsboendet en attraktionskraft, inte minst för barnfamiljer som letar efter en uppväxtmiljö som passar barnen. Flera av kommunerna här i östra Sörmland visar upplyftande siffror. Befolkningen i Nyköpings tätortsnära landsbygd ökade med hela 102 personer under 2003, men samtidigt minskade tätorten något. Gnestas tätortsnära landsbygd visade på plus 57 personer.
Det tätortsnära landsbygdsboendet förtjänar en framträdande profil i lanseringen av boendet i Sörmland på kommunal såväl som regional nivå.

Skillnaden mellan den mörka bilden från skogslänen och den ljusare från storstadsnära landsbygdsområden är främst möjligheterna till försörjning. De digitala klyftorna finns dock även här. För att verkligen kunna dra nytta av den attraktionskraft de tätortsnära sörmländska bygderna har, krävs det att dessa bredbandsklyftor elimineras. De satsningar som pågår, exempelvis i regionförbundets regi, är ett steg på vägen, men sannerligen inte slutstationen.
Goda pendlingsförutsättningar och ordentliga satsningar på det lokala näringslivsklimatet är absolut nödvändiga framtidsförutsättningar för fortsatt positiva siffror från den sörmländska landsbygden.
Glesbygdsverkets nya generaldirektör, Kerstin Wallin, anmärkningsvärt frånvarande hittills i samhällsdebatten, vill att insatserna ska läggas på att få unga att återvända efter sin utbildningstid, eftersom inflyttare och återvändare ofta är drivande med goda idéer och storkreativitet för att skapa utveckling. Det har sina poänger, men att fokusera enbart på återvändare är enkelspårigt. De regionala klyftorna motverkas bäst genom ett intensivt arbete för att öka den egna kommunens attraktivitet för såväl återvändare, inflyttare som andra.

Det krävs målmedvetna satsningar på tillväxtåtgärder på flera politiska nivåer för att skapa ett bra näringslivsklimat, som stöttar entreprenörskap och uppfinningsrikedom både i stort och smått. Många små lösningar gör samhället mindre sårbart.