Tid och avstånd avgörande för lyckad insats

Det finns inga garantier för att räddningsdykare i den egna räddningstjänstorganisationen skulle göra skillnad. Ändå är det just det kravet som återkommer när det går snett.

Övrigt2017-08-08 05:06

I Nyköping, med räddningsdykare som en integrerad del av den ordinarie räddningstjänsten, har man förståelse för det. Henrik Dewoon Thorén är insatsledare vid Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping.

‒Jag skulle känna likadant om vi inte hade dykare här. Utan egna dykare och lång väntan på hjälp från andra städer så minskar chansen att rädda människoliv, så är det bara, säger han.

Hur ofta händer det att ni räddar någon från drunkning i Nyköping, Oxelösund, Trosa eller Gnesta?

‒Det har hänt men det var länge sen nu. Förutsättningarna behöver vara gynnsamma eftersom man har så lite tid på sig. I Norrköping plockade de upp en pojke för många år sen som hade legat under vattnet i 40 minuter. Han var ung, det var kallt i vattnet och han klarade sig och blev helt återställd.

Är det de lyckliga undantagen som rättfärdigar kostnaderna?

‒Kommunerna här tycker ju det. Vår organisation har byggts upp under många år och vad gäller kostnader så går det inte att jämföra med vad det skulle kosta om man börjar från noll. En ny organisation och utbildning av dykare, dykledare och dykskötare och inköp av material skulle medföra enorma kostnader.

Henrik Dewoon Thorén berättar att 17 av ett 30-tal i utryckningstjänst i Nyköping är dykutbildade. Gruppens dykinsatser pågår i åtminstone 90 minuter.

‒Om någon ramlat i från en kaj, sitter en bil som gått i eller en båt som vält så kan det finnas luftfickor. Men ju längre vi måste åka och ju längre tid det går desto mindre blir chansen att få upp någon vid liv. Samtidigt är det ganska skönt för anhöriga att få upp den drunknade personen så fort som möjligt.

Är räddningsdykarna i Nyköping ifrågasatta?

‒Inte vad jag vet. Jag är dock inte räddningschef och vet inte spelet bakom. Man ser väl nyttan i det och säkerheten för kommuninvånarna i Nyköping och grannkommunerna.

Men frågan är ju om det är en extra säkerhet i praktiken?

‒Självklart räddas flest människor vid ytan, då andas de ju fortfarande. Men i mina ögon är det en extra säkerhet. I dag finns det faktiskt en möjlighet att bli räddad. Har vi inga dykare så kommer jag inte att bli räddad. Chansen är inte stor men den finns.

Utifrån dina erfarenheter, anser du att den största kommunen Eskilstuna borde ha egna räddningsdykare?

‒Det är omöjligt för mig att svara på. Jag skulle vara glad om alla kommuner hade egna dykare. Men det är pengar i allt och kostnaderna ska vägas mot det man får.

Hur kommer det sig att det finns räddningsdykare i Nyköping?

‒Det började 1966, med en drunkning i hamnen. Det kanske finns ett samband med att Nyköping är en kuststad. Men folk drunknar i både små och stora insjöar också så det spelar egentligen ingen roll.

Fler döda i drunkningsolyckor än vid bränder

Mellan 2000 och 2010 omkom 1225 personer i bränder i Sverige. Under samma period omkom 1283 personer i drunkningsolyckor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!