Skam och skuld. Två återkommande ord för Emma Pedersen som just nu sätter ramarna för Tjejjouren Miras verksamhet. Dit kan unga tjejer vända sig för att få stöd och råd om stort och smått från och med årsskiftet.
Psykiskt och fysiskt våld i nära relationer, sexuellt våld, självskadebeteende och ätstörningsproblematik hör till vardagen för många unga tjejer i dag. Det berättar Emma Pedersen, verksamhetsansvarig för Tjejjouren Mira som öppnar i Nyköping runt nyår. Emma är utbildad socionom med en kandidat i kriminologi och har jobbat med våld sedan 2012, både ideellt i skyddade boenden och som socialarbetare i relationsvåldsteam. Hon har även varit aktiv som volontär i en tjejjour under fyra år. Och just volontärer är avgörande för att Tjejjouren Mira ska fungera som det är tänkt när verksamheten är i gång.
‒Just nu rekryterar vi volontärer till tjejjourens stödverksamhet dit unga som definierar sig som tjejer och kvinnor primärt ska kunna höra av sig för att få stöd när verksamheten drar i gång. Volontärerna är avgörande för att organisationen ska leva, säger Emma Pedersen som kommer vara den enda fast anställda personalen i verksamheten.
I dag finns runt 70 tjej och ungdomsjourer i Sverige som jobbar för att stötta och stärka unga tjejer. Emma menar att inget problem är för stort eller för litet. Utan att huvuduppdraget är vara en stöttande röst för tjejer som mår dåligt, oavsett om det handlar om sexuella trakasserier och våld eller stress över skolan.
‒Tjejjouren är öppen för alla slags problem. Om en person blivit utsatt för övergrepp av något slag men känner att det är för jobbigt att vända sig till rätt myndighet i det inledande skedet kan vi fungera som mellansteg. Men det kan lika gärna vara någon som färgat håret i fel färg och känner sig ful som vill prata. Ofta bär personer som mår dåligt runt på en massa skuld eller skam, säger hon.
De allra flesta övergreppen sker i nära relationer och vi vet att mörkertalen är stora
Emma berättar att det hela tiden kommer nya rapporter om att unga tjejer mår allt sämre. Samhällets prestationskrav på just unga tjejer är en bidragande orsak, men även digitaliseringen har öppnat upp för en ny slags utsatthet ‒inte minst när det gäller sexuellt våld. Vittnesmål från tjejer som blivit sexuellt utnyttjade på nätet har skjutit i taket och efter Metoo-kampanjen har problem med övergrepp på kvinnor blottats på allvar.
‒Metoo har haft en fantastisk genomslagskraft och jag hoppas det inte är en övergående kampanj. Det känns redan som en skillnad i samhället, att kvinnor vågar prata och sätta ord på sina upplevelser. Faktum är att jag inte känner till några tjejer som inte blivit utsatta på något vis, säger hon.
Emma menar att maskulinitet och normer är ett strukturellt problem. Och att det inte går att skylla på faktorer som droger, alkohol eller grupptryck när det gäller sexualbrott.
‒Känner jag någon tjej som våldtagit en kille? Nej. Enligt BRÅ var 97 procent av de som misstänktes för sexualbrott män år 2015. Ska vi ändra på det här och ta det till en högre nivå måste vi prata om normer. Vad är ett brott, hur ser den svenska lagstiftningen ut, vad är manlighet, vad är en kvinnlighet. Och vad är en våldtäkt, vet egentligen alla det, funderar Emma.
[fakta nr="1"]
Samtidigt menar hon att det finns jättemycket andra sexualbrott än våldtäkt och här ger Emma Pedersen media en känga.
‒Medias bild av övergrepp är att de sker i en mörk park eller i joggingspåret, vilket inte är en sann bild. De allra flesta övergreppen sker i nära relationer och vi vet att mörkertalen är stora då det är kopplat till skuld och skam för den utsatta.
Utbildning kommer därför vara en viktig del av Tjejjouren Miras verksamhet. Tanken är att Mira ska erbjuda föreläsningar och utbildning till olika verksamheter som hanterar barn och unga, exempelvis skolpersonal och idrottsföreningar. Även elever kommer erbjudas utbildning och samtal om normer och vad man ska tänka på om man själv mår dåligt eller har en vän som är under isen. Så sikt kommer Mira även bilda stödgrupper där utsatta tjejer kan träffas och prata.