Den skolbyggnad som ligger närmast vägen i Björnlunda byggdes 1962 och då cyklade barnen på landsvägen till skolan. Något som är otänkbart i dag på den hårt trafikerade 57:an som ligger invid skolan. I dagsläget är det upp till varje enskild kommun att sätta sina regler utifrån var de planerar att bygga och placera en ny skola.
På frågan om det finns någon gräns för hur nära en skola får placeras nära en väg svarar Boverket att det är upp till varje enskild kommun att avgöra vad som är rimligt:
– Eftersom Welandersborgsskolan redan står där den står så är inte plan- och bygglagen tillämplig. Men det borde finnas lösningar för att förhindra att barnen springer ut på vägen. Men det kan också vara så att läget för skolan är olämpligt, menar Pia Westford, analytiker vid Boverket.
– Bara att föräldrar och barn upplever brist på säkerhet eller trygghet är skäl nog att agera. Sedan i somras är Barnkonventionen svensk lag och det är fortfarande oklart vad den kan komma att betyda för samhällsplanering. Lagen ska se till att barns rättigheter stärk och efterlevs, menar Westford.
Hastighetsbegränsningen på landsvägen är 70 kilometer i timmen, vilket är skälet till att det inte är en trafiksäkerhetshöjande åtgärd med övergångsställen.
Under vardagar råder hastighetsbestämmelser på max 50 kilometer vid skolan. Varför kan man inte ha permanenta hastighetsbegränsningar vid skolan?
– Det är dels av hänsyn till bilisterna men även för att barn inte ska vaggas in i en falsk trygghet vid övergångsställen där många olyckor sker, hävdar Mats Gummesson, utredningsledare vid Trafikverket.
Vid Ådalskolan i Järna som också ligger längs väg 57, råder 30 kilometer i timmen. Skälet är att skolan ligger i ett tätbebyggt område.
Enligt Mats Gummesson som även skrivit en rapport om barns skolvägar, där 3 000 personer intervjuats, så bör man även vara medveten om att allt färre barn omkommer i trafikolyckor nuförtiden.
– Under 1960-talet så dog 200 barn varje år i Sverige. I dag är motsvarande siffra tio barn.
SN har förgäves försökt nå samhällsbyggnadschefen och kommunstyrelsens ordförande i Gnesta kommun för att få svar på frågor om det finns någon möjlighet att kommunen kan bidra över förvaltningsgränserna med att inhägna skolområdet bättre för att minska på olycksrisken.