Trendbrott i Trosa

Trosa har varit en av landets snabbast växande kommuner. Den senaste befolkningsstatistiken visar dock att trenden har vänt. Trosa ökar bara med 17 personer efter första halvåret 2003 och är på väg från en topposition långt ner i de statistiska tabellernas bottenskikt. Det är en dramatisk förändring som har skett på bara två år. Det är sannolikt för tidigt att dra några säkra slutsatser. Men det är en tydlig signal om att något har hänt.
Den fråga kommunledningen bör ställa sig är, vad beror det på?
En av orsakerna till den låga ökningstakten är, enligt kommunalrådet Greger Tidlund (s), att nästan lika många som har flyttat till Trosa har flyttat ut. Det är knappast en tillfredsställande förklaring, snarare väcker den nya frågor.
De nya taxeringsvärdena är en faktor som inte gynnar en positiv befolkningsutveckling i Trosa. Trosaborna, som till 80 procent bor i egna hem, har en av landets högsta fastighetsskatt. Ett faktum som självfallet får konsekvenser för den privata ekonomin.
Oppositionsledare Daniel Portnoff (m) föreslog kommunledningen redan före sommaren att göra en uppvaktning till finansdepartementet för att kräva en frysning av taxeringsvärdena på 2000 års nivå. Detta i avvaktan på att riksdagen beslutar om en ny fastighetstaxering.
Men någon reaktion från den socialdemokratiska ledningen har inte kommit. Den måtte ha vilat ordentligt i sommar.
Det behövs inte mycket fantasi för att inse att familjer som är beredda att betala 23 miljoner kronor för en villa, tar reda på vad det är för kommun de flyttar till. Hur lockande är det med höga fastighetsskatter och en politisk ledning som hotar med en rejäl skattehöjning?
Trosa står och faller med tillväxten. Tunga investeringar har gjorts under flera år och det vore katastrofalt för kommunens ekonomi om inte dessa möts av en ökande befolkning.
Den socialdemokratiska ledningen har all anledning att göra en seriös analys av läget för att inte tappa greppet om både ekonomin och utvecklingen i Trosa.