Tron på samhället ökar med idrotten

Idrottande ungdomar är annorlunda än ungdomar som inte idrottar. Bland annat har de en större tilltro till samhället. Det visar i alla fall en undersökning som Ungdomsstyrelsen har gjort.

Övrigt2005-12-21 21:15
Malin Erneby, Therese Fredriksson och Henrik Adolfsson går alla i idrottsklassen på Tessinskolan. De har idrottat i föreningar sedan de var små och är uppväxta med föreningslivet. Enligt en undersökning som statliga Ungdomsstyrelsen gjort har de en annan syn på samhället än kompisarna Malin Andrén och Veronica Nyberg, som inte idrottar. Idrottarna har, enligt undersökningen, en större tilltro till samhället, är mer benägna att rösta i riksdagsval och har större förtroende för polisen.

När man är uppvuxen inom idrotten har man respekt för vuxna och är van att lyssna på en person som talar, säger Malin Erneby, som spelar fotboll i IFK Nyköping.
Malin Andrén, som bara var med i idrottsföreningar som liten, tror att det kan ligga något i det.
Ja, om man är uppvuxen i en miljö där vuxna säger vad man ska göra, som en tränare eller domare, kanske man lyssnar mer i samhället också.
De tror alla att de ska rösta när de får chansen, men vet inte på vad. Malin A tror att idrottande ungdomar röstar mer för att de har mindre tid att bry sig om politiken.
Vi kanske har mer tid att ta ställning och bestämmer oss helt enkelt för att inte rösta.

Idrottande ungdomar har också ett bättre självförtroende enligt undersökningen. Henrik, som är friidrottare, tror att det finns en förklaring till det.
Som idrottare är man mer medveten om vad man kan. Man pressar sig själv.
Om man tävlar och vinner är det klart att man får starkt självförtroende, instämmer Malin A.
Men inom ett lag kan det vara stora klyftor mellan olika spelare. Beroende på om det går bra eller dåligt, tror Malin E.
Enligt undersökningen skulle idrottande ha mycket hög status bland ungdomar. Gruppen är tveksam till om idrottande är så häftigt egentligen.
Det är nog vi som idrottar som tycker det är ganska häftigt i så fall, säger Malin A.
På Tessinskolan är i alla fall idrottsklassen lite annorlunda än andra klasser.
Andra tycker nog det. Vi har väldigt bra sammanhållning och låter mer. Vi och esteterna, men de har instrument, skrattar idrottarna.
Idrottare kanske är mer vana att synas och ta plats, nickar Malin A.
De är också eniga om att idrottsklassen är högre prioriterad på skolan. När de började gymnasiet fick idrottsklassen åka iväg på teambuildningskurs för att lära känna varandra.
Men vi fick sitta och berätta krystat om oss själva i klassrummet, informerar Veronica.

Henrik, Therese och Malin A tror också att de haft färre kompisar om dom inte idrottat.
Garanterat. Jag kommer från ett mindre samhälle och kände mig trygg när jag började i Nyköping eftersom jag redan träffat många genom fotbollen.
När man tävlar träffar man massor av nytt folk runt hela Sverige, instämmer Therese.
Malin Andrén håller bara delvis med.
Jag hade kanske haft andra vänner, men inte fler, om jag idrottat. Det finns ju andra verksamheter än idrott där man får gemenskap. Jag sjunger i kör.
Överlag tycker de att undersökningen generaliserar lite väl mycket. Personliga egenskaper är ändå individuella och värderingarna från föräldrarna spelar större roll för hur man blir.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om