Trosa behåller asbeströren

Senaste miljölarmet gäller asbestfibrer i vårt dricksvatten. Men Trosa kommun har inga planer på att byta sina gamla eternitledningar.

Övrigt2006-04-17 23:49
Larmet gick i förra veckan. En norsk undersökning av över 700 fyrvaktare visade att magsäckscancer var tre gånger vanligare i den gruppen än normalt.
Orsaken tros vara att fyrvaktarna får sitt dricksvatten från behållare på fyrarnas tak. Där samlas regnvatten i behållare av eternit, ett material som innehåller asbest.

Sambandet mellan lungcancer och asbest är känt sedan länge. Den här undersökningen visar att ämnet även kan angripa andra organ, hävdar forskarna på Cancerregistret i Oslo som gjort undersökningen.
Lars Norén på tekniska bolaget Trotab uppskattar att Trosa har mellan en och en och en halv mil asbeströr:
Huvudledningen går mellan vattenverket i Sörtuna och Trosa stad, i Karlsborgs- och Ekensbergsområdena, längs östra och västra Långgatan samt Ågatorna. Några nya rör har inte lagts sedan 1970-talet då asbest förbjöds i Sverige.

En svensk kommun, Hofors, planerar att byta ut sina asbeströr. Det är inte aktuellt i Trosa.
Nej, det finns inget bättre, säger Yngve Hurtig (s), ordförande i tekniska utskottet.
Sedan 1988 har vi bara haft ett enda fel på en eternitledning. Det var en muff som sprack under Västra Ågatan, säger Norén.
Enligt Maria Kavcic på tekniska kontoret finns inga krav på att testa asbesthalten i dricksvattnet. Så har heller inte skett i Trosa.
Vi har ganska mycket järn, kalk och mangan i vattnet. Dessa ämnen sitter som en skyddande hinna på insidan av rören och förhindrar kontakt med asbesten.

Vissa uppgifter tyder på att asbestfibrer lättare frigörs om vattnet är aggressivt, det vill säga surt. Då angrips rören lättare från insidan. Det är ytterligare en orsak till att halten asbestfibrer troligen är låg i Trosa, menar Kavcic. Kommunens vatten är på grund av den höga kalkhalten neutralt med dragning åt basiskt.
Enligt Lars Norén går det inte att jämföra nergrävda ledningar med de öppna vattenreservoarerna på norska fyrar. De senare är extremt utsatta för nötning av väder och vind. Rören ligger skyddade.
Maria Kavcic menar att större mängder fibrer möjligen kan frigöra om en ledning går sönder och behöver repareras. Men det händer alltså nästan aldrig.
Att byta ut alla asbeströr skulle bli dyrt.
Om nya fakta kommer fram, eller om oron ökar, kanske kommunen måste tänka om. Men då blir det fråga om att sätta av pengar i framtida investeringsplaner och att byta successivt, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om