‒Ååååh, men vad är det med minnet egentligen!
Eva Björklund stampar frustrerat i det svarta scengolvet inne i Tomtaklinskolans aula i Trosa. Repliken i den hårda men humoristiska duellen mellan Trosa- och Vagnhäradsbor blåste bort. Kollegan Helene Nilsson sufflerar kvickt och sekunden senare är det rappa ordkriget där har med Line Tiilikainen och Lena Henriksson i full gång igen.
Revyensemblen har haft ett par veckors ledigt över jul- och nyår och manuset som började sitta innan ledigheten dammas nu av. Den 20 januari är det premiär och därefter väntar ytterligare sex föreställningar. Att skämta om Trosa kommuns tre orter är både ganska tacksamt och enkelt, menar Trosarevyns regissör Christer Wigström.
‒Det finns en historisk inställning till saker och ting mellan orterna. Både från de som bor i dem, men kanske även en smula från politiskt håll, säger han smått diplomatiskt och konstaterar att det inte är helt lätt att göra revy på en liten ort.
‒De är för sams nu för tiden politikerna! Det är tur att världens globaliseras, de flesta revyer innehåller därför en del lokalt producerat material och resten med både nationell och internationell prägel, säger han och avslöjar att världsledarna som gjorde lite av en succé i Nyköpings lokalrevy gästspelar även i Trosa.
‒Men det blir på ett annorlunda sätt. Man kan utan tvekan se alla revyer i SN:s täckningsområde utan att det blir för likt, säger Christer Wigström som styrt revyskutan i Trosa de senaste sex åren.
Årets manus är till största delen skrivet av Line Tiilikainen.
‒Vi har ju haft en hel del nyheter som rört om under året. Namngivningen av Skärborgarnas hus, brandmännen som sa upp sig och sedan kom tillbaka, Auroraövningen, skarvarna och den omtalade bäverjakten har gett oss roliga uppslag. För att inte tala om bevattningsförbudet, det har vi faktiskt gjort ett helt musikalnummer om, avslöjar hon och lyfter både SN och de lokala Facebook-grupperna som givande underlag i manusprocessen som totalt inkluderar ett 30-tal nummer.
‒Vi är numera ett grymt allmänbildat och upplyst gäng och följer allt i nyhetsväg slaviskt från januari till december, konstaterar hon.
Både Line Tiilikainen och de andra i revygänget medger dock att det varit en del fjärilar i magarna efter fjolårets hyllade föreställningar.
‒Då hade vi femårsjubileum och som alla skådespelare vill man ju liksom bli bättre och bättre för varje år. Arbetsnamnet är därför att vi nu lyfter igen, ännu lite högre än förra året skulle jag vilja påstå, säger Wigström som snabbt får medhåll från resten av ensemblen.
Revypubliken i Trosa är ett troget gäng och biljettförsäljningen tickar på i bra takt säger Wigström nöjt.
‒Det ser väldigt bra ut faktiskt. Biljetterna är en poppis julklapp och många kommer faktiskt och ser revyn flera gånger varje år, säger han.