Tur- och returbiljetten räckte inte ända fram
Sju mål på sju matcher. Det är inte Pär Karlssons fel att det går knackigt för Nyköpings BIS i trean. I går rakade den påpasslige anfallaren in två målvaktsreturer mot Sundyberg men det räckte bara till snöpliga 22.
Först sedan Peter Hjelm klämt iväg ett jätteskott som målvakten Kenneth Kristiansson inte lyckades hålla. Sedan när samme Hjelm fått iväg ett lurigt inlägg som Kristiansson tappade. Avsluten var klockrena båda gångerna.
Man måste vara påpasslig, log 26-åringen från Katrineholm efteråt.
Pär Karlsson hade en ganska kämpig vårsäsong. Han sträckte sig i seriepremiären och var inte tillbaka på planen förrän i matchen mot gamla lagkamraterna i Katrineholms SK den 12 juni.
Sju mål på sju matcher vittnar ändå om att det här är en kille som inte tappar målformen i första taget.
Det är klart att jag måste vara nöjd med det, men det tar bort lite av glädjen när det går så tungt för laget. Den här matchen skulle vi tillexempel ha vunnit, så många klara chanser hade vi ju faktiskt.
Länge och väl i den andra halvleken hade Nyköpings BIS ett så bastant grepp om matchen att man satt och räknade poäng upp till topplagen i tabellen. Mest för att laget sent om sider verkar ha hittat rätt balans. Ett säkrare försvarsspel över hela banan, ett innermittfält som kostar många blåmärken att ge sig i dust med, kvickhet och finess på kanterna, pilsnabba anfallare. Det såg ut som en vinnande och rätt läcker mix.
Sen kom där en tiominutersperiod mot slutet där det darrade lite och vips hade den Zlatan-like tvåmetersmannen med nummer nio på ryggen, Mattias Minati, hällt en hel tunna smolk i glädjebägaren.
Snöpligt, onödigt och rätt slarvigt. Och inte så lite typiskt för ett lag i Nyköpings BIS situation.
Jag har också känt att det skulle kunna bli en roligt höst. Vi ska inte behöva ligga där vi ligger. Men man kan ju knappast säga att vi har stolpe in. Och nu blir det jobbigt där nere, sammanfattade Pär Karlsson.
Nyköpings BIS skapade klara chanser redan från start i matchen. Nickar från Dago Funes och Christer Gustavsson var nära, nära att hitta in. Peter Hjelm hade ett friläge. Laget kunde och borde ha avgjort innan paus. Kanske hade det också blivit så om inte Dago Funes blivit blåst på en solklar straff när han blev överfallen i straffområdet strax innan halvtidsvilan.
Det var svagt att domarna missade den. Linjedomaren kan inte ha varit mer än 20 meter från situationen. Men vi ska inte skylla på domaren. Vi hade chanser så det räckte ändå, menade Pär Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter