Tvist om muddring till miljödomstolen
Fattar länsstyrelsen beslut på lösa boliner och utan underlag? En fritidsboende på Thureholmshalvön anser det. Nu har hon gått till domstol för att få rätt.
Eftersom vassen börjat växa igen vid strandlinjen ansökte kvinnan hos länsstyrelsen om att få rensa. Ansökan beviljades och arbetet utfördes. Muddermassorna placerades bakom en cirka 25 meter lång palissad längs strandkanten.
Jobbet utfördes dock inte till belåtenhet. Den som muddrade grävde inte tillräckligt djupt för att hindra vassen från att få nytt fäste, ansåg kvinnan. Året därpå ansökte hon om att få muddra på nytt för att få det beställda arbetet slutfört. Även den ansökan beviljades.
Ny muddring, nya problem. Grannen tyckte att muddringen grumlat vattnet i viken och att sedimentet gjort infarten till hans fastighet grundare.
Förra sommaren var det samråd. Länsstyrelsen godkände att vattenväxter skulle planteras där muddermassorna lagrats. Rötterna skulle binda jorden och förhindra fortsatt grumling, var tanken.
I september lät kvinnan plantera växterna enligt den plan som länsstyrelsen godkänt. Billigt var det inte, men värt pengarna för att äntligen få slut på tråkigheterna, tyckte hon.
Sex veckor senare kom plötsligt ett föreläggande av länsstyrelsen. Myndigheten krävde att muddermassorna med de just planterade växterna skulle avlägsnas. Viken utanför skulle också återställas till det djup som rådde innan uppgrundningen och duk placeras i och under vattenlinjen.
Inte ett ord om vart massorna ska flyttas, vilket djup som avses eller var duken ska placeras. Och varför börja gräva innan växterna knappt hunnit gro? Jag har försökt att göra allt rätt. Varje åtgärd har godkänts av myndigheten. Men den kommer med ständigt nya bud, säger kvinnan.
För att få stöd för sin sak har hon engagerat Statens Geologiska Institut i Malmö. SGI:s utlåtande är en svidande kritik av länsstyrelsen. SGI betvivlar att grumling och uppgrundning kan ha orsakats av läckage från muddermassorna.
Föreläggandet uppvisar dessutom anmärkningsvärda tekniska brister och skulle troligen förvärra tillståndet i viken, menar SGI.
Nu har kvinnan fått nog. Hon har anmält länsstyrelsen till miljödomstolen. Någon gång efter nyår blir det rättegång. I en inlaga till rätten erkänner länsstyrelsen att inga protokoll upprättats efter utförda besiktningar och att åtskillig dokumentation i ärendet saknas.
Jag arbetar som byggnadsantikvarisk konsult. Hade jag fattat beslut lika lättvindigt som länsstyrelsens tjänstemän skulle jag varit utan jobb för länge, säger kvinnan.
Jonas Björnstam
Så jobbar vi med nyheter