Tysk vaxkaka blev våffla
På måndag är det våffeldagen, som firas med nygräddade våfflor på många ställen. Dagen kom till tack vare att man förväxlade vårfrudagen med våffeldagen en gång i tiden.
Nu kanske vi hade klarat oss utan våffeldagen ändå, eftersom svenskarna har ätit våfflor sedan 1600-talet. Från början kommer ordet våffla från tyskan och betyder vax eller honungskaka eftersom mönstret påminner om en honungskaka.
Det vanligaste är att man äter våfflor som efterrätt med sylt och vispgrädde. Men man kan också ha det som förrätt, till exempel med gräddfil, rom eller rödlök.
Men svenskarna var långt ifrån först med att äta våfflor. Föregångaren till våfflan fanns nämligen i antikens Grekland, då man bakade tunna kakor mellan heta metallplattor.
Under 1200-talet uppfann en tysk hantverkare ett järn med vaxkaksliknande mönster, och då fick våfflan sitt namn, säger Ingemar Öhman.
Men från början var det alltså inte våfflorna som var anledningen att man firade 25 mars, utan vårfrudagen. Vår fru är jungfru Maria, och denna dag fick hon veta att hon skulle föda Jesus. Dagen kallas också Marie bebådelsedag och ansågs så viktig att den räknades som nyårsdag ändå in på medeltiden.
Även bönderna har tagit fasta på vårfrudagen, för på den dagen skulle det vara vår. I Norrland skulle timmerkörningen vara i gång och i södra Skåne skulle tröskningen vara färdig. Men kalenderbitarna hade också farhågor om dagen: Var det fruset på Marie bebådelsedag så skulle det vara fruset i 40 nätter till.
Men i dag är det nog framför allt våfflor som förknippas med dagen. Det finns färdiga våffelmixar att köpa, men det är också enkelt att göra smeten själv.
Så jobbar vi med nyheter