Inför sin 50-årsdag skriver Ronny till SN och berättar kort om sig själv, bland annat att han har varit pedagog under hela sitt yrkesliv och han beskriver ett aprilskämt som han tidigare utsatt sina elever för.
Ronny är på sin arbetsplats – Vrena Friskola – när han svarar i sin mobiltelefon. Självklart ställer han upp på intervju, självklart får SN vara med en stund på en lektion. Utan att tveka bjuder han in till nästa dags undervisning – om puberteten.
Till synes helt ogenerad står Ronny nu längst fram i klassrummet och förklarar ingående för sin klass – elever i årskurs fyra, fem och sex – vad som händer när barn fysiskt utvecklas till vuxna. Och han bjuder på exempel ur det egna livet.
– När jag gick i femman skulle jag sjunga på skolavslutningen. Men två veckor innan hamnade jag i målbrottet, säger han.
På den tiden undvek Ronny att prata inför sina klasskompisar. Så gjorde han under både grundskolan och gymnasiet.
– Jag satt längst bak i ett hörn och var tyst. Men jag hjälpte alltid mina klasskompisar och sa ifrån när någon gick för långt.
Ronny avslutar lektionen och dirigerar sina elever vidare. Några går hem för dagen, några går till fritids och några stannar kvar i klassrummet för att göra sina läxor.
Nu fortsätter Ronny att ordrikt berätta om sig själv.
Hur kom det sig att en tystlåten pojke blev en pratglad, skojfrisk lärare?
Jo, vändpunkten kom när Ronny skulle börja studera till förskollärare.
– Nu får det vara nog. Nu får det vara slut med tysta Ronny, tänkte jag när jag cyklade till skolan.
Därefter vågade han ta mer plats. Han pratade inför klasskompisar och tog till och med uppdraget som ordförande för alla Sveriges studerande förskollärare.
Egentligen drömde Ronny tidigt om att bli lärare. När han gick i åttan ville han göra sin prao på en förskola, men gjorde inte det eftersom hans studie- och yrkesvägledare avrådde.
– Hon tyckte inte att pojkar passade på förskolor…
När Ronny skulle välja gymnasium ville han gå barnskötarutbildningen, men följde inte sitt hjärta utan gick i stället naturvetenskaplig. Efter gymnasiet förverkligade Ronny sin barndomsdröm. Han gjorde vapenfri militärtjänstgöring på förskola och fortsatte sedan att studera till förskollärare.
I dag är Ronny också utbildad lärare. Han stortrivs med sitt yrkesval.
Men hur upplever hans elever honom?
– Ronny skämtar – om nästan allt, säger en flicka.
Glad, nördig, tjatig. Så beskriver andra elever honom.
Ronny ler och nickar instämmande.
– Ja, det är ju så jag är, konstaterar han.