Ugnsfyndet är en riksklenod

Strax bakom gården Stora Glashyttan mellan Bränn-Ekeby och Buskhyttan arbetar Lars Henricson tillsammans med länsmuseets Eva Skyllberg och bygdens folk med att dokumentera Hertig Karls glashytta. Det var ortsbefolkningen som gjorde fyndet i samband med en hembygdscirkel för drygt två år sedan. De hittade små glasbitar som tveklöst härrörde från hyttan där Hertig Karl lät tillverka de välkända gröna glasen med sigill.
Länsmuseet blev eld och lågor då vidden av fyndet stod klar. Nu har entusiasterna arbetat med utgrävning och dokumentation av platsen i en vecka.
Under kullarna i skogen döljer sig resterna av två ugnar.
Här är en del av en yttervägg, här ser vi murbruket. Ugnen bär spår av förstörelse, som om någon slagit sönder den medvetet, säger Skyllberg.

Glaskännaren Lars Henricson säger att det var vanligt att ugnarna revs då produktionen upphörde. Glasmästaren hade hög status och hans hemligheter skulle under inga omständigheter avslöjas. Hertig Karls glasmästare hette Peter Keller och kom från Tyskland för att förse hertigen med glas. Fönsterglas var basen i produktionen, men här tillverkades även vinglas och ölglas förråden av glas behövde ju fyllas på efter varje glad fest.
Resterna av ugnarna i Bränn-Ekeby har legat orörda på sin plats i skogen i hundratals år. När veckan är slut ska marken återställas, så småningom hoppas museet på pengar och möjlighet att göra en grundligare undersökning. För markägare och ortsbor har livet fått en ny dimension.
Om man har kunskap om sin miljö blir den värdefull, det ger ökad livskvalitet och man mår bättre, säger Eva Skyllberg.

Georg Lundgren som växt upp och ännu bor på gården Stora Glashyttan, var med och hittade de första glasskärvorna. Han är en av dem som med intresse deltar i arbetet. Engagemanget för hembygden är något som följer med åldern, menar han.
Inte tänkte man på sånt förr.
Lars Henricson säger att forskare från framför allt Tyskland kommer att intressera sig för de historiska fynden. Men så värst många besök av vanligt folk är det ingen som tror på.
Det blir nog ingen publikmagnet. Kanske någon busslast från en hembygdsförening då och då, tippar Eva Skyllberg.