Ultraljud jagar sprickor i flygplan
Kustbevakningens flygplan står fortfarande still. Sedan dödsolyckan i slutet av oktober har inga flygningar gjorts och de två maskinerna som finns kvar ses nu över.
Vi har tidigarelagt de strukturella inspektioner som egentligen skulle göras vid 20 000 flygtimmar och genomför dem nu i stället, säger Per Lindelöw, teknisk chef vid Kustbevakningen på Skavsta.
Anledningen till att planet störtade i oktober, och tog fyra besättningsmän med sig i djupet, var att det vid vingarna fanns sprickor i metallen.
Men ännu vet vi inte varför sprickorna fanns där och vi vill vänta med att flyga till vi har fått det fastställt. Något flygförbud finns inte, det är vi själva som har beslutat att inte flyga, säger Per Lindelöw.
Flygplanen undersöks nu med bland annat röntgen och ultraljud för att hitta eventuella fel i metallen.
Det är ett stort jobb. Det inleddes före jul och kommer att hålla på hela januari.
Flygchef Hans Timan har suttit bakom spakarna i alla tre av Kustbevakningens flygplan mängder av gånger. Det förolyckade planet var han uppe
i bara elva dagar innan kraschen. Flera gånger har han tänkt tanken att det lika gärna skulle kunnat vara han som flög planet när olyckan inträffade.
Det har nog alla här gjort. Det som hänt är... konstigt, särskilt som det inte hittats några sprickor på något annat plan av den här typen i världen vad jag vet. Maskinerna har tjänat oss bra och fungerat som riktiga arbetshästar, säger han.
Om inga fel hittas när alla undersökningar är klara är det meningen att verksamheten ska komma i gång igen. Om personalen vill flyga i de drygt 20 år gamla planen igen är dock en annan sak.
Alla är olika individer och känner därför olika. Personligen skulle jag nog inte ha något emot att börja flyga igen. Det har gått en tid sedan olyckan nu men vi kommer inte tvinga upp någon som inte vill det, säger Hans Timan.
I juli får Kustbevakningen sitt första av tre nya flygplan till Skavsta. Då landar Hans Timan en Dash 8-300 på sin hemmabas.
Det är ungefär dubbelt så stort som de plan vi har i dag och vi får bland annat bättre arbetsmiljö, räckvidd och hastighet.
De gamla Casamaskinerna kommer dock att finnas kvar ett år till under en övergångsperiod. Men när de kan börja flyga igen är inte klart.
Så jobbar vi med nyheter