Upp till kamp för svenska ytterbackar
Okej, viktig träningslandskamp mot Tunisien inför ett ännu viktigare EM-kval. Eller semesterfotboll i Thailand med ett antal unga spolingar och några äldre beprövade allsvenskar? Det är snart grönbete. En trupp kittlar, den andra gör det inte.
Det "stora" landslaget ska spela mot Tunisien. I det är Magnus Hedman och Magnus Kihlstedt uttagna som målvakter. Det ligger något Jörgen Wålemarkskt (den ni) över hela den nomineringen. Jo, jag kan nog acceptera att Magnusarna har en funktion att fylla, att de kan göra nytta, men bara i väntan på något annat som är bättre och mycket roligare.
Andreas Isaksson och Johan Wiland får åka med till Thailand i stället, spela nån match, klämma nån Singha. I alla fall en av dem hade varit mogen för det riktiga landslaget redan nu. För framtiden, för att de har kapaciteten, för att de redan kan en hel del.
Andreas Isaksson är nästa svenske stormålvakt och har redan spelat EM-kval. Johan Wiland släppte in minst mål av alla allsvenska målvakter den gångna säsongen, och då spelade han ändå i ett bottenlag som Elfsborg _ kända för att att inte ens kunna stava till försvarsspel.
Backarna i det stora landslaget är killar som förtjänar all respekt. Men där finns fortfarande bara en enda ytterback (Erik Edman) och jag tror verkligen inte att det duger. Tänk att man en dag skulle sitta här och sakna Roland Nilsson. Nilsson var bra under sina sista år i landslaget men de första åren var han grymt ifrågasatt. Jag hade arbetskamrater som spelade 50 spänn på självmål som första målskytt så fort han blev uttagen.
En sån som Mikael Dorsin (en vänsterfotad, stark, duktig, lovande ytterback) är kanon i allsvenskan och har imponerat i U21 och han hade varit mogen för det stora uppdraget redan nu. Upp till kamp för ytterbackarna i svensk fotboll! Så länge Lars Söderbäck och Tommy Lagerberg vägrar att erkänna deras existens är signalen till varenda fotbollsspelare med en fallenhet för defensiva läckerheter: lär dig nicka och bli mittback. Det är så man gör i det här landet. Ibland känns det som om hela nationen håller på att förvandlas till Peter Larsson.
I det riktiga landslaget finns mittfältare som Anders Andersson, Daniel Andersson, Niclas Alexandersson, Mattias Jonson. Säg så här: svensk fotboll är fortfarande slående stark men om detta är de bästa mittfältarna bakom Källström, Ljungberg och Svensson, då är det fan kris.
I det oprövade landslaget, däremot: Jeffrey Aubynn, Alexander Farnerud, Stefan Ishizaki, Mikael Nilsson, Christian Wilhelmsson. Yeah!
Niclas Skoog är strålande i allsvenskan men ingen framtidsman i landslaget. Tobias Grahn känner vi bara från svenska rewrites på norska sportsidor och Johan Elmander slår ännu inte ut vare sig Andreas Andersson eller Rade Prica. När det gäller anfallare finns det alltså inte så himla mycket att anmärka på. Zlatan är ju given och alltid min man. Marcus Allbäck har nått det stadiet där ingen rör hans landslagsplats, på gamla meriter och för att gamle "Mackan" är en så jädra fin och go kille.
Så jobbar vi med nyheter