Den som pendlar till jobbet har ingen anledning att spana efter den tid som flytt. Minutrarna försvinner snabbt på bussen, tåget eller i bilen och under ett år kan det bli många timmar. Stockholmarna lägger till och med mer tid på att arbetspendla än på att ha semester. 6,4 veckor blir det för den genomsnittlige huvudstadsinvånaren på ett år, enligt en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Stockholms handelskammare. Fram och tillbaka en dryg timma per dag.
Nyköping har ryktet om sig att vara en pendlarstad med drägliga avstånd till Stockholm och Norrköping. Det är fler som pendlar från än till Nyköping och tätast går trafiken till och från Oxelösund, enligt statistik från SCB. Därefter är Stockholm vanligaste arbetsorten för utresande Nyköpingsbor, följt av Södertälje och Stockholm. Förutom oxelösundarna kommer de flesta som pendlar till Nyköping från Norrköping, därefter Stockholm och Södertälje. Pendlandet har ökat konstant sedan 1970-talet. I dag åker en tredjedel av alla som arbetar över kommungränsen för att komma till jobbet, enligt SCB.
Billigare boende i exempelvis Sörmland och högre lön i Stockholm är en konstant som påverkar var man bor och arbetar. Utöver det har jobben blivit färre i de mindre orterna och allt fler arbeten finns i huvudstaden – där bostadsbristen blir allt mer akut.
Här finns mycket att vinna på en snabbare och tätare kollektivtrafik. Det gäller inte bara dem som lägger flera veckor om året på att komma till jobbet. För östra Sörmlands del är det viktigt att folk väljer att bo kvar, samtidigt som det måste vara attraktivt att pendla hit. Då kommer skattekronor in för att garantera välfärden, samtidigt inflödet av kvalificerad arbetskraft kan öka. För individen betyder det att hen kan hitta en försörjning och kanske till och kan välja jobb.
Det finns ingen enighet kring hur och om tågresan mellan Nyköping och Stockholm kan bli snabbare. Men när pendlarna blir fler är det nödvändigt att kollektivtrafiken förbättras.
Det handlar inte bara om kommunalskattekronor. Hen som sitter på bussen kompromissar bort middagar med familjen, tid för att läsa böcker eller ta en långpromenad. Även om vi lever i det som kallas det moderna samhället, har vårt behov av livskvalitet inte minskat.