Jämställdheten som kan mätas i siffror blir på många fronter bättre i form av lönesiffror och maktpositioner. Men i den uppväxande generationen ökar klyftorna när det handlar om att rusta sig inför vuxenlivet. Flickor har länge haft bättre betyg än pojkar och nu ökar skillnaderna, visar Skolverkets nya siffror på niondeklassarnas betyg.
Samtidigt fortsätter resultaten för den allra svagaste elevgruppen att sjunka, pojkar vars föräldrar saknar utbildning eller som har invandrat till Sverige. 12 procent av alla niorna lyckas inte ta sig in på gymnasiet, en siffra som stiger för pojkarna men sjunker för flickorna, enligt Skolverket.
Från rött och blått håll är man överens om vad de skeva resultaten beror på. Eleverna behöver ta för mycket eget ansvar för sitt lärande, säger såväl utbildningsminister Jan Björklund (FP) som Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan. Att minskad lärarauktoritet och mer elevplanering var kärnan i den gamla S-skolan väljer Baylan naturligtvis att inte nämna.
S-metodiken var uppenbart orättvis ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom tjejer som grupp mognar tidigare än killar. Därför kan Björklunds eviga kamp för mer lärarstyrning faktiskt bli ett steg framåt för lika möjligheter för båda könen.
Önskvärt är naturligtvis att både pojkar och flickor får bra betyg – men inte till vilket pris som helst. Faktorer som påverkar resultaten finns ofta långt utanför klassrummen.
Tjejer känner sig alltför ofta onödigt otillräckliga och bland grabbarna är det tvärtom, är teorin socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons (M) presenterade när han var i Nyköping tidigare i höstas. Tjejer sätter ohälsosamt hög press på sig själva och lågpresterande killar använder stämpeln "problemelev" i identitetsskapandet, enligt ministern.
Det är förvisso en grov generalisering, men Kristersson har i princip rätt i att uppväxtmiljö och normer har stor betydelse.
Att påverka familjeförhållanden och samhällsvärderingar varken kan eller ska vara skolans uppgift. Däremot bör skolan uppmuntra och underlätta ett lärande utifrån elevens unika förutsättningar. Utmaningarna kan vara vitt skilda – alltifrån att en elev sätter destruktivt stora krav på sig själv, till att en annan ser sig som obildbar.