Mellan oktober och april varje år ska det finnas resurser för att plogning, sandning och saltning på länets statliga vägar ska fungera, enligt krav från Trafikverket på de entreprenörer som utför jobbet.
Driften av vägarna i Sörmland är indelad i tre områden Eskilstuna, Flen och Nyköping. Henrik Johansson, som är ansvarig för Nyköping, berättar att alla statliga vägar har en standardklass.
‒Vi mäter kontinuerligt trafikmängden på de olika vägarna så att vi får en rättvis bedömning av vägklassen, säger Henrik Johansson och fortsätter:
‒Den stora parametern är den trafikmängd vi har på en väg, men även kontinuitet är viktigt. Trafikverket kan inte bara sluta ploga när en stor väg tar slut, det måste bli en naturlig ändring av vägen. Detta för att undvika överraskning för föraren.
Klassningen baseras huvudsakligen på hur trafikerad vägen är och därför är E4 högst prioriterad. E20 får klass två i prioriteringsordningen. Därefter följer riksvägarna och länsvägarna.
Men det betyder inte att plogbilen alltid kommer först till E4, förklarar Henrik Johansson och kollegan Peter Miinalainen, som ansvarar för områdena Flen och Eskilstuna.
Snarare fungerar det så att plogningen kan starta samtidigt på olika vägar, men de vägar som har kortare åtgärdstid, vägarna med mycket trafik behöver fler resurser.
Det som avgör i grunden är hur mycket snö som faller. Startkriteriet för E4, E20 och till exempel riksväg 56 är samma, en centimeter snö. Däremot har plogbilen två timmar på sig att ploga vid E4, tre timmar vid E 20 och fyra timmar vid riskväg 56.
[fakta nr="2"]
När vintern närmar sig har entreprenörerna hjälp av Trafikverkets cirka 800 vägväderstation som är placerade över hela landet. Kombinerat med vädertjänster ger detta entreprenörerna goda möjligheter att förutsäga risken för vinterväglag och halka, dygnet runt. Jourhavande arbetsledare beslutar när en åtgärd ska genomföras.
Trafikverket jobbar sedan början av 2000-talet aktivt för att begränsa saltet i vinterväghållningen. Men de större vägarna halkbekämpas fortfarande normalt med salt, medan de mindre behandlas med sand. Detta eftersom saltning fortfarande är den metod som är mest trafiksäker.
‒Sandar vi på större vägar så räcker det med att det kör förbi två lastbilar, så ligger mycket av sanden på kanten i stället för på vägen, säger Henrik Johansson.
Han berättar att det ibland kommer in synpunkter till honom från allmänheten om att Trafikverket saltar för mycket.
‒Vi försöker jobba förebyggande mycket när gäller saltning och också salta innan snön kommer - då går det åt mindre salt än om vi bara gör det i efterhand. Men tittar på vi skillnader på salt och sand så har vi mycket längre varaktighet på saltningen.
Andra frågor kring vinterväghållning och plogning engagerar också och ofta landar frågor om just när plogbilen kommer till både Henrik Johansson och Peter Miinalainen.
‒Man försöker förklara hur det fungerar och i vissa lägen har jag åkt och träffat personen och tittat på vägen som frågan gäller. Det är klart att man måste bemöta och lyssna. Vi har en strävan om att bli bättre, säger Henrik Johansson.
Peter Miinalainen säger att frågor till honom och till Trafikverkets kundtjänst ofta kan handla om när plogbilen kommer och om varför en viss väg inte blivit plogad, eller varför en viss väg blivit sandad när en annan saltas.
‒Vi försöker hänvisa till att vi har vinterkartor och information på vår hemsida som förklarar hur det går till. Man kan också ringa ansvarig entreprenör för att se när en väg plogas eller ringa kundtjänst.