En britt som klonat grodor och en japan som gjort om hudceller till stamceller. Först ut i Nobelveckan var pristagarna i kategorin medicin eller fysiologi, med den gemensamma nämnaren att de upptäckt att celler kan omprogrammeras till så kallad pluripotens. Om det inte varit för det urvattnade svenska utbildningssystemet hade vi kunnat hoppas på någon svensk pristagare, muttrar den bittre.
Förvisso klonade John B Gurdon sina grodor 1958 – långt innan det sena 1900-talets S-skola. Men det är hög tid för mer spets inom den svenska högskolan och det satsar regeringen på i höstbudgeten.
Pluggtiden borde också tightas till, tempot borde bli högre och tre års studier på högskolan borde räcka, skriver nationalekonomen Per Sonnerby i en ny rapport från ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). I rapporten som i går överlämnades till Finansdepartementet står även att samarbetet med gymnasiet bör förstärkas, att högskolestudenterna ska följas upp bättre och övergången mellan grund- och avancerad studienivå måste bli smidigare.
Det är klokt att utbildningarna blir mer intensiva, det är slösaktigt att studenter pluggar 25 timmar i veckan och därmed förlänger studietiden med flera år. Ett tempo mer likt arbetslivets är en samhällsekonomisk vinst.
Det finns samtidigt faror i att synkronisera studier och samhällsekonomisk vinst. Vi minns med fasa Svensk Näringslivs utspel förra året, att utbildningar som inte leder till jobb inte ska berättiga till studiebidrag. Filosofi och sociologi blir värdelöst – bildning stryks för att ersättas av utbildning. Ett innovativt och konkurrenskraftigt samhälle gagnas av yrkeskårer som inte enkom är matchade till marknadens behov inom en femårsperiod.
Men spetsen i utbildningarna måste vässas. Kraven på studenterna bör höjas och av resursskäl bör icke efterfrågade utbildningar krympas. I enlighet med det ryker välkommet nog 10 000 platser på oattraktiva utbildningar i höst (DN 8/10).
Att såväl kraven som förkunskaperna hos studenterna är för låga är ett faktum, men flumskolans tid verkar vara förbi. Exempel finns i Gnesta där nationella Mattelyftet ska höja elevernas räknekunskaper (SN 8/10).
Regeringen har greppat flera av den svenska utbildningens problem. Det ser lovande ut så länge de styrande inte stirrar sig blinda på uträkningen högskoleutbildning+arbetsmarknad=sant.