Goda vänskaper börjar inte sällan med en gemensam nämnare. För Kristin Larsson och Evelina Dovsten var det intresset för glaskonst. Platsen var Skeppsta hytta, två mil norr om Gnesta, hos glaskonstnären Ebba von Wachenfeldt. Det var i mitten av 00-talet. Kristin sommarjobbade i hyttans café och den några år äldre Evelina, som nyligen examinerats från Hantverksprogrammet på S:t Eskils gymnasium, jobbade som glasblåsare.
– Det tog några år innan vi blev kompisar. Du var femton och jag var nitton, och det var ju stor skillnad tyckte man, säger Evelina, och vänder sig mot Kristin, när vi ses på Mariatorget i Stockholm.
Evelina fortsätter:
– Senare så flyttade jag till området när jag fick en heltidstjänst på Skeppsta, och Kristin bodde ju i trakten. Då blev det att vi började umgås mer.
– Evelina hade vin, flikar Kristin in, och skrattar.
För Kristins del så hade fascinationen för glaskonsten börjat redan under första sommarjobbsåret. Så fort hon fick en ledig stund vändes blicken in mot hyttan.
– Jag blev helt fascinerad av materialet och visste att jag ville jobba med det. När vi inte hade några kunder i caféet så stod jag i dörröppningen in till hyttan och tittade, berättar hon.
Efter en tid fick hon börja assistera och sedan var det i gång. Som nittonåring började hon studera på Kosta Glascenter i Kronobergs län.
Därefter har det bara fortsatt för Kristin och Evelina, som båda rört sig utanför Sverige och haft flera anställningar utomlands. Förutom anställningar i Sverige har Kristin jobbat för konstnärer i Skottland, Österrike, USA och Danmark, och Evelina för konstnärer i Japan, Danmark, Holland, Österrike och Skottland.
Inte sällan har de funnit anställning hos samma arbetsgivare.
– Så har det varit mycket, att någon av oss har slutat på ett jobb och då tipsat om den andra, berättar Evelina.
Ett exempel, förklarar hon, var när hon avslutade en anställning som glasblåsare på Saeby glaspusteri i Danmark. Då tipsade hon om Kristin, som fick jobbet.
– Vi har många gånger varit på samma ställen, men inte samtidigt, berättar Kristin, som från sitt håll hjälpt Evelina att få en anställning på Lindean Mill Glass i Skottland.
I dag studerar båda Keramik- och glasprogrammet på Konstfack i Stockholm. Kristin har precis tagit sin kandidatexamen och förbereder sig nu för masterprogrammet, där Evelina redan hunnit med första året. Evelina står dock inför ett års mammaledighet, vilket innebär att de båda kommer gå i samma klass om drygt ett år.
[fakta nr="1"]
Fokus just nu är att vidareutveckla det egna konstnärskapet, förklarar dem.
– Innan jag började på Konstfack så hade jag ganska många år i ryggen där jag bara lärde mig hantverket. I och med Konstfack så undersöker jag mer vad jag vill med glas, hitta mitt eget språk, säger Kristin.
Det senaste året har hon jobbat mycket med att tillföra andra material till glaset, bland annat koppar.
– Det ser nästan ut som bergskristaller. Jag smälter ner kopparn så den börjar rinna och nästan bete sig som glas. Sedan blåser jag glas i det, förklarar hon.
Evelinas uttryck präglas mer av installationer, med glaset som bas.
– Jag har arbetat mycket med tyst kunskap. Genom installationerna försöker jag gestalta mina dolda kunskaper. Jag vill visa det med glaset. Det ser ofta ut som spelplaner där jag också tar in andra material, bland annat tuschpennor.
Förutom utställningarna som de har haft genom utbildningen på Konstfack är de nu också aktuella med sin första egna utställning tillsammans. Den 14 juni är det vernissage på Galleri Glas i Stockholm. Utställningen har inspirerats av konstnären Judy Chicagos "The Dinner Party".
– Det är en installation som hon gjorde på 60-talet, en dukning för historiska kvinnor. I dag står den på The Brooklyn Museum. Vi ska göra "The After Party", en fem meter lång dukning för kvinnor som har inspirerat oss i vårt liv.
Planen för framtiden har vännerna klar. Det ser ut som att de kommer slå följe då också.
– Vi har pratat om att ha ateljé tillsammans. Vi får se vart vi står om två år, men vi vill gärna jobba tillsammans, säger Kristin.