På lördagsmorgonen kom larmet om brand vid järnvägsspåret i Västerljung – en brand som troligen orsakats av gnistor från ett tåg. Räddningstjänsten var snart på plats – men ortsborna slöt också upp för att stoppa branden.
– Vi bor här och satt och fikade när vi märkte att det brann här nere vid järnvägen. Nu har vi försökt släcka en del på egen hand, säger Gösta Sundberg, boende i Västerljung.
Västerljungsborna gick man ur huse, och använde alla till buds stående medel för att bekämpa branden. Både soptunnor, hinkar och ihopkopplade trädgårdsslangar kom till användning. Katarina Sundberg bor i Västerljungs stationshus (privatbostad), och var tidigt på plats.
– Vi upptäckte att det brann längs banvallen hos vår granne som har gasoltuber och bilverkstad. Det brann på samma sida som deras hus, alltså bara ett 30-tal meter från det. Min son och jag bankade på dörrarna för att få ut dem, men konstaterade snart att de inte är hemma. Därför koncentrerade vi oss på att släcka så lågorna inte skulle nå verkstaden där tuberna är, berättar hon.
Men tack vare räddningstjänsten och ortsbornas rådiga insats och uppslutning kom inget hus till skada. Efter ett par timmar slit menade Per Andersson, räddningstjänstens skadeplatschef på plats, att lokalbefolkningen gjort en stor insats.
– Det brann på många ställen samtidigt och vi hade fyra enheter ute på fyra olika ställen. Det var jättebra att alla här ville hjälpa till att släcka. Det var en stor entusiasm hos alla, berömde han.
Lena Nilsson som var en av de första på plats vid brandhärden nära Björke förskola mitt i centrala Västerljung.
– Man tror inte en sådan här sak ska hända. Men att se uppslutningen från alla Västerljungsbor är fantastisk. Folk har vänt om från sjön och kommit tillbaka hit för att hjälpa till att släcka bränderna, säger
– Det är det här som är Västerljungsandan. Man blir alldeles lycklig över uppslutningen, folk har verkligen slutit upp och det kommer hela tiden mer folk med vatten, säger Anna Rydemark som själv varit hemma och fyllt på vattenflaskor till alla de som sliter vid banvallen.
– En granne larmade om att det brann hängs banvallen vid Björkebron, vi började släcka den men insåg snabbt att det brann betydligt mer, längs hela banvallen mellan Björkebron ner till Norrbyvallen. Det var rök överallt, berättar Västerljungsbon Annika Alm.
Svetten rinner och såväl Katarina Sundberg som maken Gösta och det 50-talet Västerljungsbor som sliter ned eldhärdarna vid Stationshuset är sotiga i ansikte och på armarna. Små eldhärdar tar hela tiden ny fyr.
– Det är det läskigaste, man ser att det ryker och sekunden senare slår lågorna upp, säger Katarina Sundberg som snart insåg att gnistorna från tåget satt fyr även utanför den egna bostaden, Stationshuset.