– Alla människor har en unik historia, säger Malin Klangeryd.
Det senaste året har hon grottat ner sig i släkten Indebetous 300-åriga historia från sin arbetsplats i det vackra gamla Å huset vid Nyköpingsån där Sörmlands museum har sina arkivsamlingar. Hon har arkiverat allt från fotoalbum och brev till kassaböcker och andra personliga ägodelar som tillhört någon i den stora släkten. Resultatet av hennes arbete är en av alla samlingarna som museet visar upp på Arkivens dag nu på lördag.
Men vad gör då en arkivarie?
Malin tar just sitt senaste projekt som exempel och pedagogiskt försöker hon förklara hur ett arkiv är uppbyggt.
– Ett arkiv är en plats där man förvarar saker i exempelvis kapslar/boxar efter en viss arkivplan. Jag kanske vill hitta riksdagsmannen Carl Gustaf Indebetous kassaböcker. Då kan jag läsa i vår arkivförteckning att Carl Gustaf Indebetou har serie 4 och hans kassaböcker ligger i kapsel nummer 1. Alltså kommer det att stå 4:1 i förteckningen, medan hans personliga foton kanske ligger i kapsel 3 – då finns de alltså på plats 4:3 i släktens samling.
Skulle jag kunna använda mig av det här systemet för att arkivera mina gamla cd-skivor som står under trappan hemma?
— Du använder kanske fortfarande dina skivor och då finns kanske ingen anledning att arkivera dom. Men skulle du vilja arkivera dem måste du först säkerställa att det finns kopior på, helst tre, fyra stycken. Sedan måste du välja en plats där det inte är över 18 grader. Det bästa är nog att göra backup och lägga musiken på olika hårddiskar.
Okej, dåligt exempel alltså. Vad passar att arkivera hemma då?
— Privat har jag arkiverat allt mitt skolmaterial från förskolan och uppåt och gjort en arkivplan efter en F-serie. F står för ämne och i det här fallet är alltså ämne skolmaterial. I F:1 har jag lagt skolgrejer första klass. I F:2 från tvåan, och så vidare.
Gjorde du det för att du kan eller för att du ville?
— För att jag vill ha koll och att det kommer underlätta för mina anhöriga den dag jag dör.
Tänker du redan på döden?
— Nej, men i mitt arbete ser jag dagligen att allt har en konsekvens. På sikt kan ju mina skolböcker ha ett värde för andra. Min morfar dog nyligen och då fick jag uppgiften av släkten att ordna upp hans prylar. Genom att kartlägga hans kassaböcker kunde jag utläsa detaljer som sa massor om hans liv. Exempelvis tippade han på travet varje måndag.
Det låter lite som ett detektivarbete?
— Ja, det kan man säga. Det är roligt att nörda in i en samling. I Indebetous, som är mitt hjärtebarn, hittade jag mängder av brev och fotografier som jag var tvungen att lista ut hur de hörde ihop. Ett tips till alla är att sätta namn på gamla släktfoton. Vem är gubben om sitter bredvid mormor på bilden. Hör han ihop med någon annan? Det är i detaljerna man kan hitta historierna som man blir berörd av – den där lilla flickan som var fosterbarn i den pampiga familjen – hennes öde kan vara mer intressant än en hel släktsaga.
Finns det inte en risk att man sparar för mycket?
— Jo, det finns en risk. Särskilt som privatperson måste man kanske göra urval. Ska jag spara alla mina resminnen, eller kan den lilla porslinskatten från "Mallis" representera hela resan.
Har du något drömprojekt?
— Just nu tycker jag att allt är roligt. Eventuellt skulle jag i framtiden vilja åka ut mer och bli mer insamlande, kanske besöka äldreboende och fånga in historier bakom olika föremål.
Slutligen, varför ska man besöka Å-huset på lördag?
— Om man inte har insikt i vad arkiv är för något kan man passa på att få det då. Kanske får man upp ögonen för något människoöde som man vill fördjupa sig i. Vi har besökare som vill veta allt ifrån vem som har bott i det nyinköpta torpet, till släktforskare och skolgrupper som vill göra research om ett specifikt ämne.