Vem har sagt att det är förbjudet att älska Sverige?

Uttrycket Våga älska Sverige tar spjärn mot ett förbud som inte finns. Texten antyder att det inte är tillåtet att älska sitt hemland, men det är det ju, säger Stéphane Bruchfeld som är idéhistoriker och specialist på rasismens historia.
Han är inte förvånad över den retorik som används på VÄS-tröjorna.
Det är en viktig ingrediens i alla missnöjesrörelser att påstå att man pratar om saker som det är förbjudet att prata om. 40-talets nazister framställde också sig själva som de modiga sanningssägarna. Det är en sorts konspiratorisk retorik.

Men om man säger sig älska Sverige måste man också fråga sig vilket Sverige det är man
älskar, menar Stéphane Bruchfeld. Och framförallt vilka man räknar som svenskar.
Kan man till exempel vara både svart och svensk? Den som svarar nej på den frågan är rasist. Sverigedemokraterna har tidigare krävt att alla adoptioner från utomeuropeiska länder stoppas för att den svenska kulturen ska räddas. Men vad har kultur med hudfärg att göra?

På samma sätt måste man ta ställning till historien bakom de symboler man använder. Att bära en tröja med Karl XII är inte oförargligt.
Karl XII har ända sedan 1800-talet använts som symbol av olika högerextrema och nationalistiska grupper. Karl XII var också en viktig symbol för de svenska nazisterna under 30-talet. Kring Karl XII-figuren finns en hel hjältemytologi med tydliga kopplingar till högerextremism, och det måste man ha klart för sig om man tar på sig en sådan tröja.
Stéphane Bruchfeld har under 90-talet sett hur flera nationalistiska symbler neutraliserats och gjorts ofarliga.
I början av 90-talet sågs det nästan som en rasistisk manifestation att hissa en svensk flagga eller sjunga nationalsången. Flera skolor förbjöd nationalsången, eftersom det var så laddat. I dag viftar vi mycket mer med flaggor. Det extremistiska viftandet och nationalsångssjungandet har mist sin laddning och i stället försöker högerextremisterna hitta nya symboler som ligger i gråzonen för det tillåtna, säger Stéphane Bruchfeld.
Han tar sydstatsflaggan som exempel. Naturligtvis anknyter den till Ku Klux Klan och söderns rasistiska politik.
Det handlar om en vit värld, vit musik och vit kultur. Här finns ingen plats för influenser från de svarta i Amerika.

Föräldrar och lärare vet ofta inte vad de ska göra när en tonåring kommer hem med en tröja med VÄS-tryck eller en bild av Karl XII.
En del skolor överlåter kampen mot rasistiska symboler till eleverna, eftersom de tycker att det är en obehaglig och jobbig fråga. Men vuxenvärlden måste våga ta diskussionerna om vad symbolerna egentligen står för, säger Stéphane Bruchfeld.
En första fråga att ställa är Vilket Sverige är det du äls-kar?. Är det den svenska demokratin eller naturen eller är det ett Sverige där alla måste se ut på samma sätt.
Stéphane Bruchfeld påminner också om att kärlek inte alltid är av godo.
I ett tal som Himmler höll till tyska SS-män 1943 talade han länge om att de måste äls-ka Tyskland. Kärleken till ett land kan leda långt. Det kan leda ända till massmord.
Kattis Streberg

Fotnot: Detta är den sista artikeln i serien. Tidigare artiklar finns att läsa på www.sn.se:
Drömmen om ett slutet och
räddhågset land (Anna-Lena Lodenius i SN 22/10)
Våga vifta med flaggan
för invandrarnas skull
(Mohsen Hakim i SN 24/10)
Svenska traditioner är ofta importerade (Göran Hägg i SN 27/10)