D-vitamin på burk är Apotekets storsäljare såhär års. Solbrist gör oss griniga och många hoppas att pillren ska hjälpa. Men Sveriges partiledare verkar inte kämpa mot den trötthet som kan drabba nästan vem som helst. I gårdagens partiledardebatt stod lågan på sparläge. Inga nya förslag lanserades för att krympa arbetslösheten. Trots att ämnet stod i debattens fokus och trots att läget är alarmerande.
För den som sett fram emot snygga ordbataljer blev det ingen underhållning. Från S-håll kom taffliga metaforer om att Alliansen vallat fel och på den nivån stannade retoriken.
Endast FP-ledaren Jan Björklund lyckades formulera sig humoristiskt och få verbala snytingar att låta som talspråk – som så ofta annars.
Dilemmat har debatterats ända sedan Stefan Löfven blev partiledare för Socialdemokraterna trots att han saknar riksdagsplats. Och i går blev det tydligt – gnistorna i debatten blir färre om partiledaren inte får vara med och snacka. Att Mikael Damberg fick företräda S-ordföranden kan delvis vara orsaken till att inga storstilade reformpaket presenterades. Därtill hänvisade både Moderaterna och Socialdemokraterna till att de "inväntar konjunkturläget".
D-vitaminbristen verkade så pass allvarlig hos Alliansledarna att de följde devisen försvar är bästa anfall. Jag veet att eleverna kommer få ännu lägre kunskapsresultat i nästa mätning, stönade FP-ledaren Björklund innan han ens fått en fråga om saken.
Det är tydligt att regeringen styrt i sex år och att det är allt svårare att skylla dåligheter på någon annan. Tråkigt då för gårdagens debatt att företrädarna för våra två mäktigaste partier ville invänta nya konjunktursiffror i stället för att säga något spännande.
När det gäller allianser mellan partierna blev det tydligt att det endast finns en. Alliansledarna verkade ha skrivit sina talmanus tillsammans för att hoppa på S om skatterna. Därutöver inga politiska vänskapsband, även om SD-ledaren Jimmie Åkesson försökte övertyga Damberg om att SD faktiskt kan hjälpa S att förändra a-kassan. Åkessons törst efter närhet möttes av motsatta känslor hos Damberg.
Årets första partiledardebatt var icke-populistisk så det förslog. Så långt bort man kan komma från italienaren Silvio Berlusconi och runda löften. Ett ganska bra utgångsläge för en verklighetsförankrad politik som tar medborgarna på allvar.