Anders Lundquist på Birdlife Sverige medger att metoden att låta fågelentusiaster räkna fåglar är "ganska ovetenskaplig".
– Om forskarna nere i Lund gjorde det här skulle de ha en mer standardiserad metod. Här är det lite mer öppet, säger han.
Trots det har den årliga fågelräkningen kunnat ge tydliga signaler om vissa fågelarter och förändringar i fågelfaunan. Enligt Anders Linquist rör det sig många gånger om naturliga förändringar, men man har även kunna se att fåglar tenderar att stanna kvar längre norrut i takt med att vädret blir mildare.
– Då överlever de som chansar på att stanna kvar, säger han.
Milt väder påverkar inte bara fåglars beteende, utan även mängden rapporter som Birdlife Sverige får in. Eftersom det vid milt väder finns färre fåglar vid fågelmataren, är det enligt Lindquist inte lika kul att rapportera.
– Men det är väldigt viktigt att rapportera även om det är milt, så vi kan få en bra jämförelse. Vi har stor nytta av materialet, därför vill vi att så många som möjligt ska vara med och rapportera, säger Anders Linquist.
Hur ska man räkna då?
– Man ska rapportera högsta antalet av en fågelart som man ser samtidigt. Ser man fem talgoxar, sedan åtta och till sist två stycken så är det åtta som man ska rapportera, förklarar Anders Linquist.