"Vi kanske kan dra lärdom av historien"

Under Kalla Kriget rustade Sverige i tysthet upp ett starkt flygvärn för att kunna stå upp mot fienden. Men i skuggan av mobiliseringen ägde en lång rad haverier och flygplanskrascher rum. Ulf Eneroths nya roman tar avstamp i Nyköping.

Foto:

Övrigt2014-11-18 00:00

Det är den första juli 1960 och Torsten Rapp har precis tillträtt som flygvapenchef. Titeln ska bara komma att bli hans i 15 månader. Men det vet han inte nu, klockan halv tio på förmiddagen, när han står i flygvapnets minneshall och lägger en krans vid en vägg med stupade flygare.

– Säkert lägger han ner kransen med förhoppning om att namnen på väggen inte ska bli fler. I exakt samma stund kraschar ett plan med två grabbar i 20-årsåldern. De är från Nyköping och har lyft från S11, berättar författaren Ulf Eneroth.

Det är med det när olyckliga sammanträffandet Ulf Eneroths nya bok Haveriet - flygvapnets och kalla krigets offer, inleds. Och haveriet i Nyköping var bara ett av de 75 flyghaverier som skulle ske inom ramen för Torsten Rapps femton månader vid makten.

– I världen var den kallt krig och Sverige stod i mitten av det, så Sverige hade byggt upp världens fjärde största flygvapen.

Ulf Eneroth är till vardags journalist och arbetar på Bärgslagsbladet/Arboga Tidning i Köping. Han kom ämnet på spåret vid 50-årsdagen för en annan tragisk händelse med anknytning till orten. I oktober 1960 störtade ett laserplan rakt ner i ett hus utanför Köping.

– Piloten lyckades rädda sig genom att hoppa fallskärm. Men planet störtade rakt ner i ett hus där sju personer och drack förmiddagskaffe. Alla omkom. Det är den värsta flygolyckan med dödsoffer på marken som inträffat i Sverige.

Så när femtioårsdagen för händelsen närmade sig började Ulf titta i haveriutredningen för att skriva en artikel. Han fann en rad som han själv uttrycker det; knepigheter.

– Militären visste att det fanns brister i planet. Det fanns reservdelar, men de stod kvar i flottiljen i en oöppnad förpackning. Flygvapnet säger att det aldrig inträffat om man lagat planet. Och på den tiden var det många haverier och flygolyckor och det insåg jag att många hade glömt. Och att de som flög, 19, 20 och 21-åringar blev offer för ett flygvapen som inte var fullt utvecklat.

Historien resulterade i en artikelserie på 22 sidor. Men det fanns mer att berätta och det blev upprinnelsen till boken som i dagarna ges ut på Albert Bonniers förlag och knyter ihop hela historien, från 60-talets många haverier till det att åtgärder infördes och haverierna successivt minskade.

Arbetet med boken har tagit fyra år. Parallellt har Ulf arbetat som journalist och undervisat på journalistskolan Poppius i Stockholm. Men några nya böcker är inte på gång än så länge.

– Jag känner en enorm glädje att jag fått berätta den här historien, vi kanske kan dra lärdom av hur saker och ting var förr och hur man kommer till rätta. Men nu när boken landar ska jag pusta ut lite grann.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om