Nu är det inte bara brist på uppmärksamhet och hyperaktivitetsstörning, som adhd står för, som gör att den psykiska ohälsan ökar. Den psykiska ohälsan har bland unga sedan mitten av 1980-talet fördubblats, och nästan hälften av femtonåringarna uppger att de har återkommande psykosomatiska symptom (Folkhälsomyndigheten, rapport 2018).
Den psykiska ohälsan bland äldre, plus 65 år, ökar också (Socialstyrelsen: Psykisk ohälsa bland 65 år och äldre - öppna jämförelser, oktober 2018) än hos personer mellan 18 och 64 år. Rapporten visar att äldre med psykisk ohälsa oftare får utskrivet ångestdämpande och sömnläkemedel.
Samma rapport pekar även på att självmord bland äldre är vanligare bland äldre än hos yngre (vanligast är i gruppen män 80 år och äldre). "En möjlig orsak till detta kan vara att
äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning och att det förebyggande arbetet behöver stärkas för gruppen äldre", uppges i rapporten.
Johan Hellström förklarar att det inte är den tunga psykiska ohälsan (bland annat schizofreni, psykoser) som ökar, den är ganska linjär.
Under ett år blir 800 personer inlagda på Nyköpings psykiatriska klinik. Kliniken träffar 4000 årligen och har 50000 öppenvårdsbesök. En del vårdas på någon av de 41 vårdplatserna bara en natt, andra flera månader.
Kliniken erbjuder olika behandlingsformer; medicinering, psykoterapi (samtalsbehandling), elektrisk behandling (ECT) och bältning – när ingen annan utväg finns – och det sker bara i undantagsfall.
Vad gäller långvarig läkemedelsanvändning av till exempel bensodiazepiner (ångestdämpande läkemedel) bland kvinnor och män plus 65 år används det i Sörmland tredje minst i landet (Socialstyrelsen öppna jämförelser), men ECT-behandling vid svår depression används för män och kvinnor plus 65 år oftare i Sörmland än genomsnittet i riket.
Den psykiatriska vården vid Nyköpings lasarett, och Sörmland, får vid jämförelser med andra landsting högt betyg (Sveriges kommuner och landstings jämförelser). Och enligt den nationella patientenkäten (2018) får den vuxenpsykiatriska vården något sämre betyg än genomsnittet i landet (helhetsintrycket), men jämfört med för fyra år sedan är trenden uppåtgående och Nyköping fick högre betyg än Eskilstunas psykiatriska klinik.
En bild mentalskötare Tomas Borin delar. Han har arbetat som skötare i fjorton år och menar att det för några år sedan var en turbulent tid inom ledningen, men att det nu fungerar bättre.
Patienter till vuxenpsykiatrin fångas oftast upp via primärvården (vårdcentralerna) som hänvisar personen till psykiatrin, eller så kan det vara att personen själv söker vård. En läkare gör en första bedömning och vilka åtgärder som kan vara aktuella, inläggning eller att personen kan bo hemma men delta i dagverksamheten eller få stöd och hjälp via omvårdnadsteamet, som gör hembesök.
I så hög utsträckning som möjligt ska patienten vara en del av samhället, menar Johan Hellström. Han tycker det är bra att mentalsjukhusen som fanns fram till 1980-talet är nedlagda.
– Det är inte människovärdigt att separera folk från övriga samhället, säger han.
Johan Hellström uppger också att den psykiatriska vården i dag fokuserar i högre utsträckning på att inkludera övriga familjemedlemmar och anhöriga kring den sjuke. Han tror också att vården i framtiden kommer vara mobil, det vill säga att vården kan skötas hemma.
– Vi ska inte isolera folk. Sjukhus är inte alltid bästa lösningen, säger han.
Men det finns fortfarande utmaningar som den psykiatriska vården står inför. Adhd-medicinerna är ett exempel. De är dyra, men ökar patienternas chanser till att må bra. Personalbristen är ett annat exempel.
Vad önskar du dig av jultomten?
– Mer personal, vi har svårt att få tag i manliga skötare, sjuksköterskor som vill jobba skift, psykologer och ST-läkare (läkare under utbildning), svarar han.