Vi vill höra fler dystra 
visor från visslare

Vår svenska välfärdsstat är älskad både inom och utanför landets gränser. Inom systemet finns hög skattemoral och låg korruption som har gjort konceptet till ett ideal i många länder, även om det inte alltid står så gott till som vi vill tro.
Att samhällsordningen har antagit en blå och liberal skepnad under regeringen Reinfeldt har blivit världsnyheter under den ekonomiska krisen. Välfärden och de sociala skyddsnäten är starkare än i många andra länder, men har antagit nya former. De kommunala och landstingsägda bolagen har blivit fler och avregleringen av offentliga monopol har gått snabbare än i de flesta europeiska länder – i fallet SJ gick det allt för snabbt.
När välfärdsstaten stöps om behöver även dess kontrollinstanser anta nya former. Mutorna inom kommuner och landsting har flyttat över till offentligägda företag i takt med att bolagen har blivit allt fler, visar rapporten om korruption som Statskontoret lade fram i går (11/6). Allt fler politiker och tjänstemän tror att korruption förekommer men att det inte leder till repressalier, enligt rapporten.
Ett stort problem är att skyddet är svagt för dem som jobbar inom offentligägda bolag och berättar om mutorna. Detsamma gäller anställda i privatägda bolag som finansieras med skattepengar. Dessa whistleblowers omfattas inte av det grundlagsstadgade meddelarskydd som gäller offentliganställda. Skyddet innebär att en anställd anonymt får lämna sekretessbelagda uppgifter till medier utan risk för att bannas eller avskedas av arbetsgivaren, som inte heller får lov att efterforska källan.
Att skyddet för att privatpersoners och anställdas möjligheter att prata med journalister måste värnas är tydligt. Under åren 2003-2010 gjordes 71 procent av alla korruptionsavslöjanden av personer i de grupperna, enligt Statskontoret.
På uppdrag av Konstitutionsutskottet utreder regeringen hur skyddet för privatanställda i offentligt finansierade bolag ska stärkas. Även skyddet för dem som jobbar i offentligägda företag måste bli bättre. Kruxet för regeringen kan vara var gränsen ska dras mellan meddelarskydd och affärshemligheter, där det sistnämnda är nödvändigt för konkurrerande företag.
Men faktum kvarstår: Det är tack vare de anställda och journalisterna som den största delen av korruptionen kommer fram i ljuset. Skyddet för dem som visslar bör bli ännu starkare.