Viktigt steg mot en bättre jordbrukspolitik

EU:s jordbrukspolitik måste förändras. Unionen har inte råd att i framtiden stå kvar med dagens generösa regelverk, inte minst när antalet medlemsländer ökar till nästan det dubbla. Det har de flesta varit överens om, men det har varit betydligt tjurigare att komma överens om hur stödet ska förändras.

Övrigt2003-01-23 23:41
Medlemsländerna har sina egna nationella särintressen. Nettobetalarna vill betala mindre, nettomottagarna vill inte få lägre stöd.
Förslaget som nu lagts fram av EU-kommissionen är ett steg i rätt riktning. Produktionsstöden omvandlas till inkomstsstöd. Pengarna ska gå till värnande av biologisk mångfald, bibehållande av öppna landskap, kulturhistoriska värden och andra insatser för landsbygdsutveckling. Faktorer som faller utanför själva marknadens ramar, men som tillmäts stort värde från samhällets sida. Tanken är att det som produceras på så vis bättre ska återspegla den verkliga efterfrågan på marknaden och inte utformningen av EU:s produktionsstödsregler. Detta kallas lite vanvördigt för att bonden ska få pengar för att inte göra någonting, men det är inte så. De nya inkomststöden kopplas helt enkelt till andra krav än de rent produktionsmässiga som att jordbruksmarken ska hållas i god kondition.

I samma veva gör kommissionen ett påkallat försök att komma tillrätta med den snedfördelning som tidigare funnits i systemet, där ungefär 20 procent av jordbruken tagit hand om 80 procent av pengarna. Därför sänks direktstöden till stora och medelstora jordbruk, medan de mindre jordbruken värnas. Men förändringen sker först 2007.
Dessa förändringar ställer å andra sidan stora krav på Sverige, och framförallt regeringen, som aktivt måste verka för att landets bönder ska kunna få sin del av pengarna. Centerns EU-parlamentariker och före detta jordbruksministern Karl-Erik Olsson kommenterar med skärpa att s-regeringen har mycket att bevisa på den fronten. Under s-regeringens första femårsperiod lyckades man bara hämta hem hälften av de miljöstöd som den borgerliga regeringen förhandlat fram, följden blev att de svenska stöden för period nummer två sänktes med en tredjedel. En dyrköpt läxa.
Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik är och förblir en lång resa och det går naturligtvis att önska en snabbare förändringstakt på en del håll men kommissionen verkar ha gått åt rätt håll i det första vägskälet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om